Växjö domkapitel

 

Volym A1:1-2, protokoll

1651-01-29, sidan 5

15. Blev reciterat Peter Nicolai Albini, pastor i Hjortsberga i Blekinge, brev angående ett par folk, som nu uti Älmeboda socken vistades, Olof Samson och Kerstin Svensdotter bemälda. Pastorns brev nämner malitium och crimoni. En skrivelse skall avgå till landshövdingen att Olof Samson måste här av landsänden bli fördriven, helst medan sådana missdådare och ogärningskroppar är ondska i landsänden.

 

1651-12-02, sidan 6

Kom för konsistoriet Påvel Larsson en soldat, boende i Hovmantorps socken i Konga härad, och blev rannsakad om hans sak som följer;

1). Pål har i fejdetiden besovit ett danskt kvinnfolk och senare vigd med henne.

2). Kvinnfolket har följt honom till hans fädernegård och var där i ett års tid.

3). Översten gav honom order att resa till Halmstad, när han kom dit kom även hon efter. Hon lämnade honom och åt Danmark. Hon har nu varit borta i 6 år.

4). Han har betalat för att få upplysningar om henne. Vet inte om hon lever eller är död. Begär nu skillnad och lov till nytt äktenskap. Skilsmässa beviljas den 16 april 1651 samt löfte till nytt äktenskap. 

 

1652-02-04, sidan 55

III. Sedan blev en dansk man Sven Jonsson benämnd, vilken annandag jul, uti sitt dryckesmål, och nattetid har tagit kyrknyckeln, gått upp i kyrkan i Torsås, tagit handboken, gått tillbaka till sällskapet, som han tillförne var och vigt Börje Nilsson benämnd vid sin (Sven) hustru, denne Börje Nilsson har gjort hor, och varför han har pliktat inför politcie, som berättades.

1). Blev herr Måns i Torsås tillfrågad vem hade kyrknycklarna i församlingen? Svarar att de har klockaren, men eftersom ovan nämnde Sven arbetade i kyrkan så hade han nycklarna under tiden, svarade pastorn.

2). Frågades bemälde Sven efter sitt vigselpass, svarade Sven att det var i Lund.

3). Inkallades en bonde Jöns Jöransson i Skulatorp benämnd, vilken tillstädes var, när denne Sven hade detta för händer. Och blev förmanad att bekänna vad sant var. Det han och vid ed lovade. Sade för han skulle, att den danske om natten rände upp i kyrkan, och tog handboken. När han kom tillbaka steg han till sin hustru, och Börje Nilsson läste utav handboken, brukade de ceremonier, som uti handboken fattade är. När han blev tillfrågad om han satte ring på henne? Sade han sig intet sådant grant att veta. Sedan sade han, att Börje sade ja, när han blev tillfrågad, om han Kerstin ville ha, men hon svarade inte. Sedan vigseln ändad var, lade Börje och hustrun sig ihop på en träbänk; Då inkom Nils i Horsakulla, och detta fick se: Varför sade han: Detta bör inte åt vi vela det inte lyda. Då har både Sven, hustrun och Börje gått därifrån, vart vet han inte.

Pastor berättade, att de andra, som tillstädes var har för honom bekänt att de ej annat förstod, var han har läst vigselformen och till ända.

4). Sedan inkallades den danskes hustru. Och blev om vad som tillförne bekänt var tillfrågad. Hon ville inte bekänna, att hon låg hos honom (Börje) på bänken, men sade att hon allenast satte sig hos honom. Bekände sig inte ha sagt ja till hans spörsmål. Med gråtande tårar, och åtskilliga eder, nekade till något olovligt umgänge med Börje.

5). Inkallades Sven Jonsson, och kunde inte neka till det som Jöns Jöransson tidigare har bekänt. Sade och sig nu inte minnas huruvida han gick med vigseln, eftersom han var mycket drucken. Bad om nåd och icke om rätten.

Resolution; Denne casus remitteras till forum politicum, den att rannsaka.

 

1652-03-03, sidan 67

IV. Bönderna i Torsås socken, som såg på, att den danske mannen Sven Joensson har frånvigt sig sin hustru, vilken casus blev examinerad den 4 februari näst förlidne.

Resolution; Bönderna, som där tillstädes var skola skiljas från sakramentet, tills dess de har varit här inne och sig förklarat, varför de icke förbjöd detta otillbörliga väsende. Juten föreges vara rymd.

 

1654-09-23, sidan 206

4. Mattis Persson och Kerstin Andersson, han kommen från Danmark, hon ifrån Pite i Norrland, har pass på båda sidor, begär komma till äktenskap.

Resolution; Passen är suspekt, därför kasseras.

 

1654-10-11, sidan 210

3. Mattis Pedersson barnfödd i Danmark och Gammalstorps socken, och Kerstin Andersdotter barnfödd i Lappland i Pites stad, lov att träda i äktenskap tillsammans. Den 23 september ventilerades denna sak.

 

1655-07-17, sida 224

5. Ett par folk danska, som har nu sitt tillhåll uti Näshults gäld, skylda till 2 och tredje (kusin och syssling), lägersmål skett i Danmark, och de rymda innan straffet. Begär nu lov att få vigas.

Resolution; Totaliter negleras. Och om de icke har överhetens lejd, inte då där lides i församlingen.

Marginalanteckning; Detta förändrades den 18 hujus sålunda att de ingalunda fäst är, de har lejd där lidas skola efter de ligga i dagligt hor.

 

1658-09-22, sidan 316

I. Angav pastor i Järstorp, Valle --- (i mittvikningen), vilken 3 gånger har rymt åt nya Sverige, är en skälm. Har varit ifrån sin hustru i 15 år och henne inte tillskrivit, och är nu absens, vilket med landshövdingen i Jönköping, Johan Printz attester den 28 februari 1655 och den 2 september 1658 med mera utvisande. Hans hustru begär lov att träda i annat äktenskap.

Resolution; För ovannämnda skäl blev henne sådant tillåtit. Attesterna tog pastor i Järstorp till sig att förvara.

 

Volym AI:4, protokoll

1679-01-08, sidan 76

8. Inkom Johan Larsson Rimmius och ingav en skrift uti hans svärmoder Catharina Nilsdotter pastorshustru i Tving besvärar sig högeligen över sin man herr Henrik Kock. Catharina inkallas till förhör, är skriften sann? Svar ja. Och den konan han misstänks för är, låtit stå över sig när han med sin hustru begick herrens heliga nattvard som många skall ha bevittnat. Fadern till denna misstänkta hustru för prästen har själv kallat sin dotter en prästhora som Johan Larsson med sin svärmoder berättade, och sin den andra dottern skällt för skräddarehora. Efter detta har Catharina Nilsdotter lämnat sin man och flyttat till sin måg Johan Larsson Rimmius.

Resolution; Herr Henrik skall för sådant förhållande citeras till den 22 januari.

 

1679-01-15, sidan 79

5. Upplästes mäster Knut Hahns skrivelse i Ronneby angående hurusom hans tjänstepiga Elin Svensdotter inte vill vägra sin fästman Nils Olofsson i Tofta annat giftermål.

 

1679-01-22, sidan 81 (långt protokoll)

2. Inkallades vördige och vällärde herr Henrik Kock pastor i Tving angående hans hustru Catharina Nilsdotters vittnesmål i konsistoriet den 8 januari. Upplästes hennes besvärsskrift om 4 punkter;

1). Att hennes hus inte längre är hennes hus, att hennes man har lånat nycklar, vilket hennes förra man inte gjorde. Henrik nekar, har dock nycklar till spannmålen och ena källaren.

2). Henrik har inte velat komma i säng och säte med henne. Henrik nekar, menar att han har bjudit henne till måltid och säng men att hon inte har velat.

3). Angående nattvarden. Han har låtit en bonde med sin hustru /det är för henne han är misstänkt/ låtit stå över sig vid tavlan. Henrik svarar att det skedde mot hans vilja.

4). Är herr Henrik uti var mans mun kommen att han skall ha ett olovligt tillhåll med en kvinnas person i Fundersmåla; Sigrid Siggadotter benämnd, hennes egen fader bekänt detta för hennes (Catharinas) måg Johan Larsson och för hela församlingen. Henrik svarar att ni kan inte övertyga mig eller bevisa detta. Min egen prost vet att det inte är sant (…)

Dagen efter; Inkallas hustru Catharina och tillfrågas hur hon vill bevisa sina beskyllningar? Att han hade skickat sin häst efter henne, som han nu beryktas för, då sade Johan Larsson, det är fullkomligt sant, där är en gosse som har skjutsat henne tillbaka till och från. Och fadern Sigge till denna kvinnas person har själv kallat henne prästhora. Därefter inkallas herr Henrik och berättade att han aldrig den kvinnspersonen häst skickat, inte heller det kan ni bevisa.

Resolution; Över denna sak skall hållas konsistorierätt med Knut Hahn samt adjungera pastor i Långasjö, pastor i Linneryd samt pastor i Fridlevstad. Och en annan vacker prästman som han vill välja.

 

1679-01-23, sidan 85

7. Skola till den 19 februari inställa sig: Sven Torsson i Tving och Sissa Olofsdotter i Bråstorp, item Per Karlsson i Klackamåla och Berta Svensdotter i samma socken,

 

1679-02-19, sidan 90

1. Upplästes en skrivelse och supplik från Tving och Per Karlsson i Klackamåla, där han menar att han är oskyldig för det hans kyrkoherde anklagar honom för, nämligen att han skulle ligga i hordomslast med sin tjänstepiga.

Resolution; Denna sak remitteras till prosten i Ronneby och andra herrar som den andra rannsakningen skall företa.

 

1679-02-19, sidan 90

2. Inkom sadelmakaren Joen Persson i Karlshamn och anhåller om entledigande från sin hustru Maria Johansdotter, som efter en liten tid hos honom fört ett otillbörligt leverne, och hon för 8 år sedan lämnat honom. Åtskilliga attester visar på hennes leverne.

Resolution; Sadelmakarens hustru skall lysas i Karlshamn, från predikstolen och i rådhuset, som i Sölvesborg och Lund och hit till konsistorium. Det skall lysas i 3 veckor och med 6 veckor mellan var gång.

 

1679-02-19, sidan 90

7. Inkom Sven Torsson i Tving anhållande om att få skiljas från sin fästmö Sissa Olofsdotter, till vilken han aldrig kan fatta någon kärlek. Sissa nu närvarande med sin fader och moder, fadern uppvisar tingsdomen. Sven angavs att han skulle vara i allas mun för änkan Mätta, där han har sitt tillhåll och det haft i 3 år, och när hon kom dit ändrades hennes sinne.

Resolution; Skall tänkas vidare till den 29 april.  

 

1679-02-19, sidan 91

3. Inkom handelsman Sven Olofsson i Karlshamn och besvärade sig över sin hustru, hon är rymd med en sockerbagare till Kalmar, hon har fått stryk och blivit iväg körd av densamme. Var hon nu är vet ingen. Hennes fader vill inte veta av henne. Dagarna före hon rymde skickade hon sin värdinna till honom och begärde det han ville ge henne några penningar så ville hon rymma bort så att han aldrig mera skulle få höra av henne.

Resolution; När han kommer igen med domen fallen i Lund och flera nödvändiga attester, skall saken tas upp.

 

1679-02-29, sidan 96

Inges en inlaga från mäster Knut i Ronneby angående herr Henrik kyrkoherde i Tving och hans hustru, item om Per Jonsson i Klackamåla och tjänstepigan.

Resolution; Kyrkoherden och hustrun skall förlikas.

 

1679-04-29, sidan 106

1. Upplästes drängen Sven Torssons i Tving insända dokument angående att han vill bli fri för pigan Sissa Olofsdotter. Sissa tillstädes med sin fader Olof Månsson.

 

1679-06-28, sidan 123

6. Upplästes Per Karlssons skrivelse i Klackamåla och Tvings församling, i rykte för sin tjänstepiga.

 

1679-06-28, sidan 124

11. Upplästes sadelmakaren Joen Perssons i Karlshamn givna attester därifrån att hans hustru där inte är att finna, nock attester från Sölvesborg.

 

1679-07-02, sidan 124

1. Inställde sig Sven Torsson i Tving och dess trolovade fästepiga Sissa Olofsdotter i Bråstorp med sin fader. Sven förmanades allvarligen att stå fast vid sitt påbörjade giftermål, eftersom han inte har någon orsak att överge henne. Sven säger kanske hon har en annan mer kär än mig. Jag begärde aldrig något fästningsöl av Olof. Olof svarar att det gjorde han för Svens och sin dotters heder. Sven säger att om jag tvingas till giftermål kommer hon aldrig att se mig mer. Sissa säger att Sven blev förändrad då han flyttade till änkan Mätta.

Resolution; Detta giftermål blir härmed upphävt. Drängen Sven Torsson skall plikta för sin ostadighet till 3 skiftes 16 riksdaler, skall dessutom böta 20 daler silvermynt till Olof och får inte gifta sig före pigan och slutligen inte få gifta sig med änkan.

 

1679-12-10, sidan 167

5. Inkom sadelmakaren i Karlshamn Per Jonsson Persson (står så) och framvisade dokument, att efter hans hustru Maria Johansdotter, som en liten tid hos honom varit, och fört ett otillbörligt leverne, omsider för 8 år sedan deserterat. Det är lyst efter henne i Karlshamn, Sölvesborg och i Lund.

Resolution; Eftersom nöjaktiga attester är inhämtade från Karlshamn, Sölvesborg och Lund angående Joen Perssons (står så) hustru Maria Johansdotter i Karlshamn, inte det ringaste är hört eller sport av henne sedan lysningarna, ty blev han från henne skild.

 

1679-12-10, sidan 167

6. Inkom Sven Olofsson invånare i Karlshamn och framvisade stadsrättens därsammastädes attest om sin hustru som har rymt med en sockerbagare och är besoven i sitt äktenskap av Christian Fredrik Mattsson och han för den skull sökt bli skild från henne men inte det kunna göra i Lunds konsistorium. Åtskilliga dokument om hans hustru upplästes. Sven Olofsson vill nu bli skild då hans hustru Botil Svensdotter sig ånyo har sig försett med sockerbagaren. Hon nekar till att ha legat med sockerbagaren, hon har sökt härbärge och har följt honom ut ur staden och var borta i 14 dagar, hon har inget emot Sven. Sven svarar att det inte är hennes hor utan dryckenskap som är orsaken. Sven tillfrågas om han vill ta sin hustru tillbaka? Han nekar bestämt. Botil inkallas och frågas om hon och hennes man har haft umgänge sedan de vore vid Lunds konsistorium? Sven nekar och lägger hordomslast på henne och sockerbagaren.

Resolution; Saken remitteras till Karlshamns stadsrätt.

 

1680-01-07, sidan 176

4. Upplästes herr kommendantens skrivelse på Karlshamns kastell uti herr Johan Aschlovius rekommendation som tjänsten på skansen upprättat, men nu en efterträdare söker.

 

1680-01-07, sidan 177

7. Upplästes mäster Joh. Wollermans pastor skrivelse i Ronneby, uti vilken han anhåller få ---situram, som hans antecessor mäster Canuti Hahn haft.

 

1680-02-11, sidan 189

Upplästes en förliknings skrift upprättad mellan herr Johan Klingberg och herr Johan Aschlovium, på det herr Klingberg Karlshamns kastell avträda skulle, vilket herr Aschlovius i ofredstiden med Guds ord upprättat.

 

1680-06-09, sidan 233

4. Upplästes en dom av borgare och råd i Karlshamn angående Sven Olofssons hustru Botil Svensdotter, angående dubbelt hor med sockerbagaren. Botil inställer sig nu och erkänner. Sven tillfrågas om hon undergått kyrkoplikt, Sven nekar. Eftersom de har rest lång väg faller dom nu; Sven är fri att gifta om sig, Botil får inte gifta om sig utan konsistoriets vetskap.

 

1681-10-03, sidan 371

6. Botil Svensdotter före detta Sven Olofssons hustru i Karlshamn skall få skiljebrev efter dess begäran av biskopen i Lund, förrän hon får tillåtelse att träda i annat giftermål.

 

1683-10-10, sidan 582

8. Upplästes konungens brev, att Bengta Clasdotters man för dess yrhets skull måste komma i hospitalet i Växjö. Hustru Bengta inkallas och frågas var hon är född, svarar i Ronneby, både jag och min man. Biskopen i Lund har utverkat detta brev i Kristianstad, efter i Lunds hospital plats finns. Hustrun berättar att han tar mat med sig och löper åt skogen och alltid har med sig en bok under armen.        

 

Volym EIII:20

1678, sidan 19

Då ärevördige herr Måns i Sandsjö begär attest av Elias Persson i Malmbäcks socken och Sörängs gård, om en hans sockenbonde benämnd Christer Månsson i Karsås och Sandsjö socken som blev borta i höstas. Elias Persson vittnar att när de blev fångar av snapphanarna vid Gallringe bro i Blekinge, så blev Christer Månsson inte fånge den gången. Och sedan scharmicerade snapphanarna inte mera med bönderna än den gången vi blev fångar. Ty sedan slaget var ändat, fördes vi ihop, och vi var 12 stycken. Allra först fördes vi av snapphanarna till Sölvesborg, därnäst till Kristianstad, sedan till Ystad, sedan till de danskas läger vid Lund och sedan sist till Köpenhamn, och det var vid pass Anders mässo tid och var där till julafton, sedan blev vi bytta vid Landskrona. Och de som var fångar i detta härad är Olof i Sävsjö, Per Karlsson i Ljunga, Måns i Kåkahemmet, de vore hemma i Ljunga socken. Isak i Nässjö, Per i Ödestugu by och Sörgården, Sven i Söräng Malmbäcks socken Norragård, som nu alla är döda, så när som jag Elias Persson. De andra 5 var hemma utmed gränsen. Och när vi kom till Köpenhamn så blev vi insatta i ett stenhus, och finge icke gå utom dörren. Alltså vill jag sanningsenligt vittna att han (Christer) inte blev fången eller var när oss varken i väg eller stig, ej heller var hans namn oss kunnigt. Och detta vill jag sannfärdigt vittna med mitt namn och bomärke. Elias Persson (bomärke: två stående trianglar på varandra).

 

2007-06-30

Per Frödholm