Uppteckningar från Fröderyd

Lennart Ekström

Förekomsten av insamlingar och frågelistor på Folklivsarkivet där ett antal bygdemeddelare redovisade utförda uppdrag enligt särskilda frågelistor. Nu förekom det även andra frågelistor inom andra instituioner. Här nedan ska jag redovisa ett axplock av några resultat hämtat ur Kyrkohistoriska Arkivet i Lund rörande Fröderyd.

A/ S.P Johansson, hemmansägare, född 1871 i Fröderyd. Flyttade till N Sandsjö 1933 (uppgifterna insamlade av teol. stud Sven Palmqvist, Huskvarna)

B/ Johan Nilsson, f.d. hemmansägare och kyrkvärd. Född 1855 i Hultatorp, Fröderyd (upptecknad teol, stud Rune Algotsson, Ramqvilla 1947)

C/ Johan Samuelsson, f.d. folkskollärare. Född 6 september 1872 i Fröderyd (död i Ljungby 1949). Fadern hette Samuel Johansson (upptecknat av Hilding Pleijel, Lund, 1944)

1. Vilka postillor och andra uppbyggelseböcker läste de gamla?

A/ Hoofs, Luthers och Nohrborgs postilla. Scriver och Sellergrens brev.

B/ De gamla läste Hoovens och Rambachs postilla. Johan Arndts Sanna Kristendom, Scrivers själaskott, Luthers och Nohrborgs postilla.

C/ I vårt hem lästes Luthers huspostilla samt en postilla av en anna tysk lärare "Müller". Denna senare bok var tryckt på 1600-talet med den tidens prydliga trycksätt och stavning; för oss barn en nyttig övning i läsning av gammal svensk stil.

7. Hade man instrument när man sjöng psalmer och sånger i hemmet?

A/ Nej inte i regel

B/ Nej Inga musikinstrument

C/ I många hem hade man Psalmodikon till ledning för psalmsången.

12. Iakttogs olika bruk i klädedräkten vid olika tider?
A/ Svarta kläder på botdagen och långfredag

B/ Helgdagar och Böndar skulle man vara klädd i svart. Böndagarna höll man strängt på

C/ Ja, svart dräkt vid icke blott botdagarna utan även övriga böndagar

15. Sjöngos några särskilda åsalmer vid husförhören?

A/ Nej, men i Asa talade de om läsemötespsalmen

B/ Alla skulle gå till husförhören. Och alla som inte var gifta fick läsa i bibeln. Katekesen skulle de kunna, den gick de om. "Sånu hava vi korteligen genomgått denna fem huvudstycken, så nu vill jag inte trötta er längre, sa prästen, när han förhört i fem timmar, så att en dånat (dvs svimmat). Det var Sandell, i Lannaskede, boro till Lina.

C/ Husförhör hölls i skolhusen. Klockaren var med, och vanligen förhörde hani katekesen, sedan han först frågat huru långt vederbörande hunnit lära sig. Prästen ledde innanläsningen och gav "förståndsfrågor" i karekesen och allmän kristendomsundervisning

19. Skede vigseln hemma eller i kyrkan eller i prästgården?

A/ Ett redigt bröllop skulle vara hemma. Annars var det både i prästgården och kyrkan. Om de skulle gå till nattvarden sen vet jag inte

B/ Vigseln skedde sällan i kyrkan utan mest i hemmen eller prästgården. Kyrkbröllop förekom dock någon gång. Det var inte sed, att de nygifta skulle gå till nattvarden.

C/ Vigsel nästan alltid i prästgården

20. Hade man bestämda platser i kyrkan?

A/ Ja och de byttes nyårsdagen eller kanske det var första söndagen i advent. Seden med mans- och kvinnofolkssida behölls till för femton eller tjugo år sedan (uppgiften lämnad 1943)

B/ Var gård hade sina platser i kyrkan. De byttes vid nyår. Seden med mans- och kvinnofolkssida höll sig länge och delvis ännu

C/ Bestämda bänkplatser. I Fröderyd byttes bänkplatser så att man flyttade fram en bänk varje nyårsdag. När seden med mans- och kvinnofolkssida upphörde vet jag inte med det förekom så sent som 1890-talet.