Ett testamente, orättvist, eller?

Av Gunilla Melin.

Hej alla forskarvänner. Nu förhåller det sig på det viset, att jag på min mormors sida forskar om förfäderna i socknen Fröderyd, men på min morfars sida håller jag mest till i Västergötland. Ibland stöter man på en del verkligen intressanta saker, när man i sin iver letar och rotar i de gamla dokumenten. Det som jag nu vill förmedla i Rötter & Frön hör inte till Smålandsbygderna, men jag vill berätta den ändå ur historisk synvinkel och jag log litet efter det jag läst det.

Källa; Västergötlands Fornminnestidskrifter 1910-1918, del III, häfte 1-10.

Här tar de upp en förteckning och redovisar i sin helhet en del äldre medeltida handlingar angående Västergötland. Jag läste och läste, och intressant var det alltsammans. Dokumenten är väl så gamla och slitna, så en del av texten har de fått sätta ett frågetecken för.

Följande testamente är skrivet under kung Magnus Erikssons tid, mellan 1319-1365.

Algot (Krumme?) i Tådene testamenterar till Tådene kyrka och prästbordet därstädes sina gods, såsom Dottoren - Loberg och Väster Guldhög, för läsande av själamässa en gång i veckan i evärdelig tid.

Ger 1 mark silver till Mariakyrkan (i Skara).

Ger 1 mark silver till Sankt Olofs kyrka (i Skara).

Ger 1 mark silver till Predikarebröderna (i Skara).

Ger 1 mark silver till Minoritermunkarna ( i Skara).

Till biskopen i Skara, som betalning å sin skuld, sin svarta häst med mundering.

Till sin maka, sin bruna gångare.

Till sin son Nils, sitt svärd och sin dolk samt sadel och betsel.

Till kyrkoherden i Thun, sin stora båt.

Till kyrkoherden i Händene, sin isgrå lifhäst.

(kolla upp nu, för här kommer det bästa av alltihop)

Till dottern Ingrid, en ny GRYTA.

Datum Tådene den 22 april 1339.

Visst är det väl orättvist!?