Herr Brask och sedan

I C4-häradsbladet nummer 2, 2009, fanns en text om Birgitta Brasks könsbyte, vilket kön fastställdes som manligt av Lister häradsrätt den 19 juni 1744. Birgitta fick tillstånd att klä sig manligt, uppföra sig manligt, anta manligt förnamn Petter, samt ingå äktenskap med sin älskade, pigan Hanna Bengtsdotter. Birgitta hade innan denna rättegång kastat vatten stående med ett rör sedan länge och under senare tid på eget bevåg klätt sig i manfolkskläder samt att hela bygden sett hennes skäggstubb.

Frågan som inställer sig är hur manlig var Petter Brask, blev det någon livsfrukt?

Den 24 april 1747 klockan 03.00 nedkommer Hanna med en son, vilken döps till Samuel. Gudmor är Petter Brasks styvmor Anna Bergman – hustru till kommissarie herr Johan Brask i Istaby, dopvittnen är Christopher Bergman och Andreas Bergman i Norje samt nämndeman Mårten Jönsson i Norje. Noteras bör att Brask stavas Brasch i urkunden.

Problemet är att Petter och Hanna är bosatta i Ysane socken, Blekinge län, vars kyrkoböcker är bristfälliga med stora luckor. Enligt mantalslängden 1759 bor på familjen Brask på Norje nummer 24, i ett gatuhus. Jag har läst igenom hela dödboken från 1759-1818 utan träff. Jag har även letat efter fler barn från 1744-1760, detta också utan träff. Någon vigselbok från 1740-tal finns inte heller. Jag har även letat i annexförsamlingen Gammalstorp.

Livsfrukt blev det, den frågan är löst. Petter och Hanna bevisade för hela bygden i allmänhet och Listers häradsrätt samt kyrkoherden i synnerhet att de båda var kompetenta att ingå äktenskap och även föra släktet vidare. Nästa frågeställning är om Samuel Brask överlevde sin barndom och förde släktet vidare i sin tur? Jag har nått vägs ände då folkbokföringen brister, hoppet att få svar står till någon som hittar information om familjen Brask ur andra källor och från ett annat håll.

Nils Henrik Sjöborg omnämner kort händelsen från 1744 i boken Blekings historia och beskrivning, utgiven 1792.

Källor

Ysane C:2 sidan 79

Mantalslängd Ysane 1759

Nils Henrik Sjöborg, Blekings historia och beskrivning, nyutgåva 1968, sidan 224