Lister härad 1744

Källa Göta Hovrätt, volym EVIIAABB:357

(X = ett svårtolkat ord)

Den 18 juni 1744

N. 66. Sedan kyrkoherden uti Gammalstorp ärevördige och högvällärde herr Sven Qviding genom brev till det högvördiga consistorium i Lund berättat det som ryktet länge utgivet nämligen att kommissarien och förre gästgivaren Johan Brasks yngsta dotter Birgitta Brask uti Norje by som hela sin tid skall varit klädd som en kvinnsperson och därför blivit hållen, högeligen påstår sig vara manskön, och således begär att få klä sig i mansdräkt, samt i äktenskap träda med pigan Hanna Bengtsdotter, vilken för sin del även och samma skall påstå, och välbemälta consistorium uti svar den sistlidne maj varest det herr kyrkoherden hade ingett till tinget, instämma och så tidigt hos häradshövdingen angiva att någon förfaren medicus eller fältskär därtill först kallas kan, emedan saken vid tinget bör rannsakas, och när tingsrätten sig utlåtit och gjort vad sig tillkommer då vill consistorium om något på dess ytterligare utlåtande ankommer kan, sådant behörigen i akt taga. Då blev uppå herr kyrkoherdens ytterligare föredragande, nu saken till undersökning företagen då Birgitta Brask i manfolkskläder närvarande 26 år gammal blev förekallad och tillfrågad om anledningen till sin förändring? Varpå svarade att hon är ett skapat mankön, och icke har den ringaste liknelse till kvinnkön, så har hon länge sedan bort vara så klädd, att hon fått ibland folk passera för den hon bör vara; Men hennes föräldrar har förment henne sådant. Henne föreställdes huru länge hon varit på naturens X i sådant tillstånd som hon nu berättar sig vara? Svar: Så länge hon minns, då när hon gick uti slam, och hon råkade ta upp kläderna och kasta sitt vatten såsom andra piltebarn, och föräldrarna finge det se fick hon mycken hugg. Henne tillspordes emedan hon säger det hon intet har den ringaste liknelse av kvinnskön, om hon då är fullkomlig på det andra sättet, och har mans lem? Svar: Att rör har hon, men inga stenar som hon kan veta, då lär de sitta upp uti livet. Henne förehålls, att omtala om hon vill gifta sig, att tillfråga dess huru därmed är beskaffad? Svar: Ja, hon kan därtill ej neka, att har fattat tycke till pigan Hanna Bengtsdotter, som tillförne tjänat hos hennes fader. Hon och hennes syster har tillsammans en gård här i byn och henne vill det vara svårt att bruka utan hustrus tillhjälp. Birgitta förehålls att detta ej bör vara rätta orsaken till äktenskap, utan som ändamålet är det att människosläktet bör genom barnaavling och Herrens församling fort planteras, så bliver här frågan om Birgitta Brask finner sig på mästarens väg ner till äktenskap så duglig, att hon kan visa ifall henne så beskaffad är som han nu säger när sådan plikt emot den som bliver hustru, som förevarande syftemål fordrar? Svarade att det förr kommer på försöken, när det bliver lovgivet, men emellertid kan intet förtiga, att hon hos sig själv funnit sådana tecken, att hon kan om sin duglighet, krav och styrka vara försäkrad. Härvid anmärkes att tingsrätten den 14 gjorde den anstalt att stadskirurg Norén i Carlshamn till idag skulle utkomma att bevista förrättningen, men bliver nu berättad genom häradsprofossen, som med en arrestant hit kommit ifrån Carlshamns Castell, att han är ej i staden, och för den skull beslöts att skall nämnden och kronolänsmannen Gillström syna beskaffenheten av hennes kropp och huru vida hon liknar både manskön eller kvinnokön eller mer det ena eller andra, emellertid att som Hanna Bengtsdotter var tillstädes kommen föreställdes henne om Birgitta Brask något tilltalade henne om giftermål? Svar: Ja. Frågades var hon tycker om hans anbud? Svar: Om det är Guds vilja vill hon ha honom.

Förehölls huru länge hon haft sådant tycke? Svar: Att sedan hon tjänade här på femte året sedan. Fråga: Hur kunde hon få tycke till en som var av lika kön med henne? Svar: Att Birgitta förklarade först sin kärlek till henne och sedan huru det stod till och att hon var manfolk och sedan växte hennes tycke och kärlek till så att ingen annan än döden skall skilja dem åt. Fråga: Var Hanna är född, och hur gammal hon är? Svar: Hon är född i Afverums by i Gammalstorps församling och är nu 23 år gammal (född 1721-01-11 enligt födelsebok, sidan 127 i volym Gammalstorp C:1, min anm.)

Vidare föreställdes Hanna att som Birgitta ifall omständigheterna så medgiver, att hon kan förklaras för manfolk torde vara alldeles till barns avelse oduglig så lär hon när ett eller annat år är förbi och det hetaste av bägge deras otidiga kärlek begynner kallna, påstå äktenskapsskillnad, i händelse dem skulle sammanvigning tillåtas, och för den skull förmanades det övergiva sådana äktenskapstankar; Men vardera att om hon intet får honom vill hon icke eller hava några ansvar, och samma utlåtelse hade Birgitta på sin sida, när samma föreställning till henne gjordes.

Länsmannen Gillström och nämnden som hade besiktigat Birgitta Brasks kropp uti såväl förre länsmannen Hans Christofferssons och kommissarie Brasks svärfar Christoffer Bergmans övervarelse, berättade att det ringaste tecken till kvinnfolk eller någon öppning såsom liknelse av kvinnfolk finnes intet, urinrör är där, som är nu, det var slakt, långt som en fullkomlig karltumme, och tämmelig tjock, nock finnes där inga stenar, men allena något lite skinn, synes såsom tecken till pung, varande huvudet på själva membro brett, och beskaffat som på andra karlar.

Härvid anmärkes att hakan är bevuxen med tunt skägg, som är synts i många år tillförne, så att folk förut och innan allmänna ryktet begynte omlöpa, drog tvivelsmål om denna Brask kunde vara kvinnkön. Gav Bergman som bor här i byn tillkänna, att han ofta nu sedan det blev rykte brett, tilltalar sin måg hur han har kommit att låta sin son gå med kjortel, då han skjutit skulden på sin avlidna hustru, och hushållerskan Lisbet, som honom imperimerat att Birgitta var av båda slags könen, med tilläggning att något tecken måste i begynnelsen och späda åren hava varit efter den kvinnliga födslolämnaren, och att så fort den ojämn vuxit, har den andra tilltagit. Havande och berättat, att när han var barn och stod medan han sitt vatten kastade, han av denna impression, givit honom många örfilar. I de senare åren och sedan han om tillståndet blev något närmare bekant, har han velat skicka honom ut att klä om sig på främmande ort, och till vilken ände han skall talat vid herr löjtnant C S Delani, att låta honom följa med till Köpenhamn, men det har aldrig kommit därtill.

Brask tillfrågades, om han märkte något flyter ifrån honom i sömnen om nätterna? Svar: Ja, han har som oftast känning därav. Fråga: Huru det ser ut? Svar: Som det vita av ett ägg. Fråga: Om han ej förmärkt något rött flyter? Svar: Nej. Fråga: Om att sådant flytande har skett med sveder eller smärta? Svar: Inte utan med någon liten värk. Fråga: Huru hon kommit till att förändra sitt namn och kallat sig Petter? Svar: Att hon ärnat kalla sig Bernt, efter folk sade att det skulle kunna likna bäst inpå hennes förra namn, men sedan har hennes fader skickat de buden, med sitt folk att han skulle kalla sig Petter, och därvid vill han förbliva.

Kyrkoherden herr Sven Qviding närvarande ingav ett skriftligt betygande ifrån klockaren i Fjälkestad Nils Ek av innehåll, att kommissarien Erik Brask låtit den 2 mars 1718 kristna sin dotter Birgitta Beatha hemma i huset för hennes svaghets skull. Specificerade den som burit barnet till dopet alla varit faddrar.

Sedan ankom stadskirurg herr Mathias Norén ifrån Carlshamn, och som nu sant vara påtalat, så annorledes han att i morgon syna beskaffenheten av Birgitta Brasks hemliga lem.

Den 19 juni

Trädde ledamöterna tillsamman, då fältskäraren Norén inkom och berättade att han uti nämndens och flera mäns närvaro idag besiktigat Birgitta Brasks kropp och befunnit därmed en sådan beskaffenhet, att hon har membran virila och jämväl herstum, eller själva pungen, men inga stenar, och att ingen den ringaste liknelse till kvinnkön synes på det sättet, utan kan röret kännas ha sitt ställe invärtes, som på andra manfolk. Därigenom är själva vattengångarna, men till observerande att öppningen är litet under själva proportion. I anledning härav skall så mycket mindre tvivelsmål vara, att hon bör anses såsom mankön, som hon aldrig haft menstruation, men skägg på hakan, och inga bröst.

Herr Noréns betänkande infordrades, huruvida denna person kan vara duglig till äktenskap, varpå sig yttrade att han väl därom ej vågat slikt kan sluta, men som han bekänt själv, att han har känning i sidan när (marginalanteckning infogad, vissa bokstäver svårtydda) –ådan –låtit, så –ede väl testiculi, som eljest ej är så ovanligt, haver där sitt tillhåll och varer uppdragna. Frågades vidare huru är beskaffat med öppningen på den manlige lemmen. Varpå herr Norén svarade, att den är något avlång, men han undersökte den med instrument, och fann att dess lilla canal leder vattnet fram ut med huvudet och själva membro, och att samma öppning är ej större, in uti än på andra manfolk. Tilläggande och det att när han ensidigt talade med Hanna Bengtsdotter, ville hon väl ej tillstå sig vara så noga underrättad om Brasks tillstånd, vidare än vad han själv uppenbarat, men att hon förklarat att så innerligt tycke för honom, och han för henne, och de sade ingen annan än döden skall skilja dem åt. Och hellre låta antingen gräva sig i jorden eller rymma utur landet, än de skola leva frånskilda. Vilket och flera intygar vara långn (står långn, lögn?) av dem talat och bedyrat.

Lister härads tingsrätts utslag, angående det den före detta nämnda Birgitta Brask 26 år gammal, som uti sina föräldrars hus blivit i all sin tid för kvinnfolk uti kvinnköns klädedräkt hållen; men nu för kort (tid) sedan, då hon skildes ifrån sin fader kommissarien Erik Brasks hus, sig således förändrat att han klätt sig i manfolkskläder, och sig för mansperson utgivit, samt åstundat uti äktenskap med pigan Hanna Bengtsdotter träda, givet uti rättegångsstaden Norje den 19 juni 1744.

Av klockaren Nils Ek i Fjälkestads församling avlämnade utdrag av kyrkoboken därstädes, befinnes att kommissarien herr Erik Brask låtit år 1718 den 2 mars kristna sin dotter vid namn Birgitta Beata, som skedde för svaghets skull hemma i huset, utnämnande därjämte de personer som framhållit henne till dopet, och därvid varit vittnen, och som denna Birgitta Beata är densamma som nu omklätt sig i manfolksdräkt, och påstår att bära såsom en mansperson anses, samt åstundar få i äktenskap träda, så har tingsrätten varit föranlåtna att göra sig om beskaffenheten noga underrättelse, och till den ändan förordnat syn och besiktning över dess kropp, och stadskirurgen uti Carlshamn herr Mathias Norén uti nämndens, och flera tillkallade beskedliga mäns övervaro, och alldenstund av bemälte herr Norén och deras berättelser intages, att icke något hos denna person finnes som liknar kvinnokropp, i anseende till den hemliga lemmen, utan kan av rannsakningen i övrigt intagas sådan beskaffenhet, som nogsamt förklarar, att han nu mera ej bör för ett kvinnfolk hållas, utan såsom en mansperson anses. För den skull kan honom ej vägras nyttja och i akt taga anordning och bruka den klädedräkt som dess egenskap och kön tillhör, samt att antaga det namn han berättar sin fader har honom genom bud sanning tillstyrkt, och han själv utvalt nämligen Petter Brask, och ehuruväl själv skapande stort vid denne Petter Brasks tillväxt har i någon måtta förändrat sig till annat utseende än när han föddes, och hans moder är för detta genom döden avgången, så eraktas likväl nödigt det fadern kommissarie Erik Brask bör sig förklara, uti en så grannlaga sak, som då hålles före, att ett piltebarn blivit såsom ett flickebarn till dopet framhavd, och med kvinnfolksnamn belagd, och vilket vid nästa ting ske bör vad handen Petter Brasks åstundan angår, att få träda i äktenskap, så äro väl sådana omständigheter därvid förekommen som medgiver osäkerhet, om det rätta äktenskapsändamålen kan vinnas; Men likväl som varken medicus eller någon annan kan i visshet statuera hos honom några impotenae, och det i följe av 15 kapitlet kyrkolagen världslig rätt tillkommer att pröva, vilken å X vägnar sig gifta må, finner häradsrätten i anseende till allt föregående intet tillförlåteligt naturligt hinder, utan tvärtom, och i betraktande av flera circumstantier, och deras följd, rådeligaste tillstödja honom Petter Brask sig i äktenskap begiva med den honom Gud i hågen skjuter, när han sig hans råd och ledsagande tillbeder, och med sitt tillstånd och beskaffenhet vill nöjd vara, om han giftomannens samtycke sig utverka kan, och som hans fader kommissarien Brask genom brev till tingsrätten låtit förmärka, sin åstundan X att få avhända sig sina barns mödernearv, så tillåts Petter Brask som hint långt för detta till myndiga år, att sin del själv emottaga och disponera, dock med den förmaning till honom som nu lärer tycka sig hava först kommit uti frihet, att han därmed försiktigt omgår, och aktar sig för slösande och andra utgifter än de som oundgängliga äro.

2009-06-25 Per Frödholm