Rundvandring i Hoby gamla kyrka
Källa: Kyrkliga räkenskaper 1662-1734
Inventarium eller consignation på Hoby kyrkostruktur, mobilier och reditus
Hoby kyrkas byggning
Kyrkan är en korskyrka uppbygd av huggen och gråsten, utan torn och spira. Kyrktaket är lagt med taksten, samt och ett vapenhus, utan loft, och täckt med sten.
Inom är kyrkan välvd, har sju fönster, de 3 i norr, och de 4 söder på kyrkan. Altartavla av skön bildhuggarearbete, väl stafferet. Predikstol av eke bildhuggareverk, med en deckel, allt skönt målat och förgyllt. Funt av en hel uthuggen sten, gammalt arbete. Skunck av gemen snickarearbete, ustafferet. Stolar i kyrkan är 4 rader med vackert snickareverk, och dörrar för en del stolar. Skrifte- och degnestolar (degne=klockare) vid altaret, är av snickarearbete, och förmålat. Golvet lagt med mursten, mitt åt golvet, eller överallt med bräder. Två ingångar i kyrkan, den ena i norr, den andra i söder genom vapenhuset.
Klockhuset är uppbyggt av eketräverk, med 4 gavlar och en vacker spira, och täckt och klädd med ekespån och bräder.
Kyrkogårdsmuren är uppmurad av gråsten och täckt de 2 parter med sten, och kalkad, den 3 part är otäckt, samt 1 lucka, och 1 port, som nu är nedfallen, och skall repareras.
Kyrkoladan är uppbyggd och vid makt, men brukas inte, sedan fienden bortkomna.
Inventarier på kyrkans ornamenter och mobilier
En brun och en blå flöjelsmässhake, med broderade bildverkskors, båda gamla.
En mässskjorta, förärad av Maria herr Sigvards anno 1653.
En kalk och disk av silver och förgylld.
En liten kalk och disk, oförgylld, till socknen att besöka.
En liten silveräska till bröd att föra.
En liten tennflaska, till sockenbud.
Ett par stora mässingsljusstakar.
Ett par små tennstakar.
Ett mäsingsbeckel i funten.
En skön klocka i tornet, fast den största här i landet.
2 yxor och 1 spade.
Datum Hoby den 13 mars anno 1665.
Andra beskrivningen
Källa; Kyrkliga räkenskaper 1820-1854
§1. År 1325 den 29 maj lades första grundstenen till Hoby kyrka. Denna uppgift är 1789 av gamle klockaren Lagerlund skriftligen överlämnad åt dess efterträdare (…).
§2. Vid kyrkoreparationen år 1822 gjordes i avseende på kyrkobyggnadens tillökning och förändrande följande upptäckter;
1). Att kyrkan till en början varit fyrkantig, sträckande sig från predikstolen till valvbågen vid södra dörren, samt då varit försedd med slätt tak, detta visar sig därigenom att murarna omkring denna fyrkant invändigt är rappade och vittrade emellan de närvarande valven och takställningen.
2). Att första tillbyggnaden sträcker sig ifrån östra valvbågen vid predikstolen till nästa valvbåge mot altaret eller till bänkraden Nr 1. Detta synes därav att vid detta ställe syntes under den borttagna rappningen på yttre sidan, en smal av huggen granit hörnstenar från taket till marken. I detta tillstånd hade kyrkan vid bänken Nr 5 på kortsidan en liten dörr, sannolikt till bekvämlighet för prästerna.
3). Över östra valvbågen vid predikstolen, ovanför kyrkovalvet, på den vitmenade muren står årtalet 1583 samt HB B, troligen byggmästarens namn och möjligtvis har vid den tiden första tillbyggnaden blivit gjord, med sitt valv, men ännu sannolikare är att vid samma tid det flata trätaket blivit borttagit, och äldsta kyrkan blivit försedd med sina bägge valv, även som jag förmodar att bägge dessa förändringar hör till samma tid.
Kyrkans nedre tillbyggnad lär sannolikt vara norra och södra tillbyggnaderna, som formar korset. Vid vad tid dessa blivit uppförda kan ej bestämmas. De sista tillbyggnaderna är koret och västra delen av kyrkan, som tillhör Carl XII´s tid. Vapenhuset och sakristian lär vara av ännu senare tid.
Då kyrkan för andra gången utvidgades anbragtes på vardera utbygget några kvarter, varest valvbågarna ännu är utmärkta på murarna. Mittemot södra dörren var fordom på norra sidan en dörr, som år 1816 flyttades till västra gaveln.
Då år 1823 nytt golv inlades i kyrkan och mulljorden under golvet fördes ut på kyrkogården, fanns under norra utbyggets golv åtskilliga smälta stycken av en malmklocka, tillika med kol. Likaledes fanns smält bly samt kol ovanpå kyrkmurarna. Detta visar att en eldsvåda någon gång övergått kyrkan och gör det sannolikt att norra utbygget utgjort torn med klockor, de smälta metallstyckena förvaras i sakristian.
Hoby kyrkas inventarium
Silver
Malm
Mässing
Bläck
Kläder
Böcker (…).
Ornamenter
Diverse saker (…).
Hoby
Ur kyrkorådets protokoll
1819-07-29
Utvändigt; Den gula rappningen är lös och har på vissa ställen helt fallit av. Den vita rappningen längs rännor och kyrkans fot behöver hjälp. Bläckrännorna är förfallna. Dörren vid sakristian helt upprutten, ny dörr skall skaffas. Den nya stora kyrkodörren på västra gaveln skall fullbordas enligt ritning. Fönstren skall iståndsättas och droppstenen därunder skal fästas. Taket är otätt – det regnar in. Ringmuren har stått otäckt i flera år, där det finns täckning är den helt upprutten.
1820-05-05 besiktning av skador i kyrkan; Valvet i södra koret på åtskilliga ställen rämnat. Norra koret har inte lika svåra skador i valvet, men måste repareras. Hela kyrkan skall upphjälpas och tvättas. Nytt tegel behövs på södra korets tak. Cirka 3 000 pannor behövs. Angående kyrkans yttre reparation hänvisas till kyrkorådets protokoll 1819-07-29.
1822-05-31
För att spara pengar så byts dåliga takstolar inte ut, utan skarvas med gott ekvirke.
1824-08-21
Gravstenar skall tas från kyrkogården och läggas som golv i koret.