Rundvandring
i Hoby gamla kyrka
Källa:
Kyrkliga räkenskaper 1662-1734
Inventarium eller consignation på Hoby kyrkostruktur,
mobilier och reditus
Hoby
kyrkas byggning
Kyrkan är en korskyrka uppbygd
av huggen och gråsten, utan torn och spira. Kyrktaket är lagt med taksten, samt
och ett vapenhus, utan loft, och täckt med sten.
Inom är kyrkan välvd, har sju fönster, de 3
i norr, och de 4 söder på kyrkan. Altartavla av skönt bildhuggarearbete, väl stafferet.
Predikstol av eke bildhuggareverk, med en deckel, allt
skönt målat och förgyllt. Funt av en hel uthuggen sten, gammalt arbete. Skunck av gemen
snickarearbete, ustafferet.
Stolar i kyrkan är 4 rader med vackert snickareverk, och dörrar för en del
stolar. Skrifte- och degnestolar
vid altaret, är av snickarearbete, och förmålat.
Golvet lagt med mursten, mitt åt golvet, eller överallt med bräder. Två
ingångar i kyrkan, den ena i norr, den andra i söder genom vapenhuset.
Klockhuset är uppbyggt av eketräverk, med 4 gavlar och en vacker spira, och täckt och
klädd med ekespån och bräder.
Kyrkogårdsmuren är uppmurad av gråsten och
täckt de 2 parter med sten, och kalkad, den 3 part är otäckt, samt 1 lucka, och
1 port, som nu är nedfallen, och skall repareras.
Kyrkoladan är uppbyggd och vid makt, men
brukas inte, sedan fienden bortkomna.
Inventarier
på kyrkans ornamenter och mobilier
En brun och en blå flöjelsmässhake, med broderade bildverkskors, båda gamla.
En mässkjorta, förärad av
Maria herr Sigvards anno 1653.
En kalk och disk av silver
och förgylld.
En liten kalk och disk, oförgylld, till socknen att besöka.
En liten silveräska till bröd
att föra.
En liten tennflaska, till
sockenbud.
Ett par stora
mässingsljusstakar.
Ett par små tennstakar.
Ett mässingsbeckel
i funten.
En skön klocka i tornet, fast
den största här i landet.
2 yxor och 1 spade.
Datum Hoby
den 13 mars anno 1665.
Andra beskrivningen
Källa;
Kyrkliga räkenskaper 1820-1854
§1. År 1325 den 29 maj lades första
grundstenen till Hoby kyrka. Denna uppgift är 1789 av
gamle klockaren Lagerlund skriftligen överlämnad åt dess efterträdare (…).
§2. Vid kyrkoreparationen år 1822 gjordes i
avseende på kyrkobyggnadens tillökning och förändrande följande upptäckter;
1). Att kyrkan till en början varit
fyrkantig, sträckande sig från predikstolen till valvbågen vid södra dörren,
samt då varit försedd med slätt tak, detta visar sig därigenom att murarna
omkring denna fyrkant invändigt är rappade och vittrade emellan de närvarande
valven och takställningen.
2). Att första tillbyggnaden sträcker sig
ifrån östra valvbågen vid predikstolen till nästa valvbåge mot altaret eller
till bänkraden Nr 1. Detta synes därav att vid detta
ställe syntes under den borttagna rappningen på yttre sidan, en smal av huggen
granit hörnstenar från taket till marken. I detta tillstånd hade kyrkan vid
bänken Nr 5 på kortsidan en liten dörr, sannolikt till bekvämlighet för
prästerna.
3). Över östra valvbågen vid predikstolen,
ovanför kyrkovalvet, på den vitmenade muren står årtalet 1583 samt HB B, troligen byggmästarens namn och
möjligtvis har vid den tiden första tillbyggnaden blivit gjord, med sitt valv,
men ännu sannolikare är att vid samma tid det flata trätaket blivit borttagit,
och äldsta kyrkan blivit försedd med sina bägge valv, även som jag förmodar att
bägge dessa förändringar hör till samma tid.
Kyrkans nedre tillbyggnad lär sannolikt
vara norra och södra tillbyggnaderna, som formar korset. Vid vad tid dessa
blivit uppförda kan ej bestämmas. De sista
tillbyggnaderna är koret och västra delen av kyrkan, som tillhör Carl XII´s tid. Vapenhuset och sakristian lär vara av ännu
senare tid.
Då kyrkan för andra gången utvidgades anbragtes
på vardera utbygget några kvarter, varest valvbågarna
ännu är utmärkta på murarna. Mittemot södra dörren var fordom
på norra sidan en dörr, som år 1816 flyttades till västra gaveln.
Då år 1823 nytt golv inlades i kyrkan och
mulljorden under golvet fördes ut på kyrkogården, fanns under norra utbyggets
golv åtskilliga smälta stycken av en malmklocka, tillika med kol. Likaledes
fanns smält bly samt kol ovanpå kyrkmurarna. Detta visar att en eldsvåda någon
gång övergått kyrkan och gör det sannolikt att norra utbygget utgjort torn med
klockor, de smälta metallstyckena förvaras i sakristian.
Hoby
kyrkas inventarium
Silver
Malm
Mässing
Bläck
Kläder
Böcker (…).
Ornamenter
Diverse saker (…).
Hoby
Ur kyrkorådets protokoll.
1820-05-05 besiktning av skador i kyrkan;
Valvet i södra koret på åtskilliga ställen rämnat. Norra koret har inte lika
svåra skador i valvet, men måste repareras. Hela kyrkan skall upphjälpas och
tvättas. Nytt tegel behövs på södra korets tak. Cirka 3 000 pannor behövs.
Angående kyrkans yttre reparation hänvisas till kyrkorådets protokoll
1819-07-29.
1819-07-29
Utvändigt; Den gula rappningen är lös och
har på vissa ställen helt fallit av. Den vita rappningen längs rännor och
kyrkans fot behöver hjälp. Bläckrännorna är förfallna. Dörren vid sakristian
helt upprutten, ny dörr skall skaffas. Den nya stora kyrkodörren på västra
gaveln skall fullbordas enligt ritning. Fönstren skall iståndsättas och
droppstenen därunder skal fästas. Taket är otätt – det regnar in. Ringmuren har
stått otäckt i flera år, där det finns täckning är den helt upprutten.
1822-05-31
För att spara pengar så byts dåliga
takstolar inte ut, utan skarvas med gott ekvirke.
1824-08-21
Gravstenar skall tas från kyrkogården och
läggas som golv i koret.
2008-06-25
Blekingearkivet, Per Frödholm