Lycke

Jordebok 1604, 1612, 1615

Gerton

Sölvesborgs läns räkenskaper

1618-1619

Saköre

Nils i Siggarp blodvite på Jöns i Lycke

Sölvesborgs läns räkenskaper	1623-1624	Saköre	Gerton i Lycke för han kom beskänkt till Asarums kyrka
Sölvesborgs läns räkenskaper	1625-1626	Saköre	Jöns Nilsson i Lycke motvillig och olydig vid stämning
Sölvesborgs läns räkenskaper	1625-1626	Saköre	Gumme Eskilsson i Asarum, Frende Nilsson i Lycke och Måns Simonsson i Röaby mötte inte i Bodekull
Sölvesborgs läns räkenskaper	1626-1627	Saköre	Sigrid Klasdotter med tillhåll i Helvete lägersmål med Olof Matsson den tid till hemma i Lycke
Sölvesborgs läns räkenskaper	1626-1627	Saköre	Olof Månsson sitt tillhåll denna tid i Lycke lägersmål med Sigrid Klasdotter i Helvete

1628

Fästebönder

Jöns

Gertonsson

Lycke

1630	Lejegårdar	Jöns	Lycke
1632	Lejeindester	Ingvar	Lycke
1632	Lejeindester	Jeppe	Lycke
1633	Lejebönder	Jöns	Lycke
1633	Dräng för full lön	Karl	Lycke
1636	Lejebönder	Jöns	Lycke
1636	Indester	Per	Lycke
1636	Gårdmän	Sven	Lycke

Sölvesborgs läns räkenskaper	1631-1632	Saköre	Jöns i Lycke och Långehall Jöns har varit i följe och skjutit rådjur
Sölvesborgs läns räkenskaper	1631-1632	Saköre	Gammal i Farslycke för två svin och driftenöt, han sig kände, och sedan befanns icke vara hans
Sölvesborgs läns räkenskaper	1632-1633	Städsmål	Jöns i Lycke en fjärding av Lycke som dess moder upplät
Sölvesborgs läns räkenskaper	1633-1634	Städsmål	Harald Olsson i Lycke en fjärding Helvete
Sölvesborgs läns räkenskaper	1635-1636	Städsmål	Per Jönsson i Lycke en fjärding Lycke som Inger änka upplät
Sölvesborgs läns räkenskaper	1635-1636	Saköre	Johan N: i Farslycke lägersmål med Jert N:
Sölvesborgs läns räkenskaper	1638-1639	Städsmål	Jöns Gertonsson i Lycke en fjärding Lycke som Per Jönsson upplät
Sölvesborgs läns räkenskaper	1638-1639	Städsmål	Gisel Jönsson i Lycke en fjärding Modala som Olof i Modala upplät
Sölvesborgs läns räkenskaper	1638-1639	Saköre	Mats i Modslande som ärvde efter Karna i Lycke

Sölvesborgs läns räkenskaper	1642-1643	Saköre	Gisel N: i Lycke tog ved från Nils i Persgärde
Sölvesborgs läns räkenskaper	1647-1648	Städsmål	Joen Svensson i Farslycke en hel Trensum som Villats Nilsson avdog

1642-1644	Hela fästegårdar	Jöns		Lycke
1642	Fästegårdar	Jöns		Lycke
1642	Dräng för full lön	Sone		Lycke
1643	Indester, gårdmän och husmän	Sven		Lycke
1647	Fästebönder	Jöns	Gertonsson	Lycke
1647	Dräng för full lön	Sone	Andersson	Lycke

1650-1651	Fästebönder	Jöns	Gertonsson	Lycke
1650	Dräng för full lön	Hans		Lycke
1651	Fästebönder	Jöns		Lycke
1651	Dräng för full lön	Hans	Olsson	Lycke
1654	Fästebönder	Jöns		Lycke

Sölvesborgs läns räkenskaper	1651-1652	Städsmål	Gammal i Farslycke en fjärding Farslycke som dess fader avdog
Sölvesborgs läns räkenskaper	1654-1655	Saköre	Jöns Gertonsson i Lycke olaga hygge i Åryd mark

Mantal 1659

Jöns Gertonsson, hustru

Jon Börjesson, hustru, en dräng

Mantal 1661.

Jöns

Hustru Kerstin

Jordebok 1663

Jöns Gertonsson

1663. Biakt 117.

1663-03-20 angående tionde från Jöns Trulsson i Lycke.

Jordrevningen 1671.

LYCKE

Jöns Gertonsson, efter gamla jordeboken, helt kronohemman

åbos och brukas nu av

Jöns Trulsson, städt 1661 av grevlige befallningsmannen salige Jonas Håkansson

Ingeman Jönsson, städt 1661 av grevlige befallningsmannen salige Jonas Håkansson

1675-11-16. Bräkne härads dombok.

Tisdag. Extra ting angående omtvistat markaskäl mellan Åryd och Lycke. Synemännen; Jon Jonsson i Slänsmåla, Jöns Bengtsson i Hoka, Olof Jönsson i Ebbarp, Olof Matsson i Asarum, Olof Åkesson i Elsebråne, Olof Kruse i Röan, Måns Brommesson i Stora Silpinge, Strånge Strångesson i Evaryd, Hans Månsson i Evaryd, Nils Olofsson i Hjälmsa och Nils Nilsson i Hjälmsa har på landsdomarens befallning och uppkrävelse mött i Trensums by angående det omtvistade markaskälet mellan skattebönderna Lars Matsson, Torbjörn Persson och Per Persson i Åryd på den ena sidan och Jöns Trulsson och Ingeman Jönsson i Lycke, vilka är städselbönder, på den andra sidan. Båda parter sorterar under Sölvesborgs grevskap. Medföljaren Per Henriksson i Gungvala är för sin svaghets skull hemma, dess bud berättar att Per samtycker in blanco. Det östra gärdet, kallat för Salomons lycka av Årydsborna, detta skall vara rätta märket mellan Åryd och Hällaryd. Måns Gunnarsson i Gunnarstorp vittnar att han för 36 år sedan tjänade i Guemåla, då kändes männen i Guemåla och i Rörvik vid denna mark intill gärdet där den gamla galgen stod på. Jöns Trulsson frågar Måns om han kan visa stapel och sten? Måns svarar nej, vittnar dock om att männen i Trensum köpte två bokar av Guemåla och Rörvik, en bok norr om galgbacken och en öst om galgbacken. Nils Abrahamsson i Djurtorp vittnar att hans far nu ligger sjuk, fadern har visat honom att det rätta märket är intill Salomons lycka, någon stapel eller sten känner han inte till. Jöns frågar Måns igen om platsen de nu står på heter Salomons lycka? Måns svarar; Vet inte. Truls Olofsson i Gundlatorp vittnar att under de sista krigen blev en ryttare ihjälskjuten vid Korsliden, då var Truls länsman och han skickade bud till Ronneby och till befallningsmannen nu salige Knut Kjellsson, Knut skrev en sedel att Truls länsman och Sone länsman i Siggarp skulle samla bönderna i Åryds socken och i Hällaryds socken så att ryttaren skulle komma i jorden. Hällaryd vägrade eftersom den döde låg på Åryds sockengrund. Truls svarade att det inte är nock om han ligger på Åryds sockengrund, kan någon ange mördaren så är de befriade från begravningen, Truls vittnar att han och tolv män har gjort ett markaskäl mellan Mara på ena sidan och Rörvik samt Guemåla på den andra sidan. De i Guemåla och Rörvik kändes då till skälet vid Salomons lycka och inte till galgberget. Där vi nu är samlade kallades för Salomonslycka för 30 år sedan. Jöns frågar Truls vem av Hällaryds sockenmän nekade till begravningen? Truls svarar; Minns inte, men Sone i Siggarp var förman. Per Håkansson i Havakulle vittnar att då ryttaren sköts då sa de i Hällaryd att de inte befattar sig med liket. Olof Trulsson i Djurtorp vittnar lika som Per. Lars Nilsson i Ryd vittnar att för cirka 40 år sedan umgicks han hos nu salige Willats tingsfogde i Trensum, Willats bad sina båda söner att hugga ved i marken, pågarna skulle inte hugga hitom Vankorset förrän han talat med Årydsfolket. Samma kors står straxt norr om Salomons lycka, något markaskäl känner han inte till. Per Larsson i Karlshamn vittnar att för cirka 20 år sedan tjänade han gamle Jöns i Lycke under fem års tid, sedan tjänade han Nils i Hällaryd under fem år, då högg han intill Rogemossebäck, om de högg längre österut så högg de på Åryds mark, märket gick vid Rogemossebäck öster om Galtemosse och ut till Salomons lycka och upp till Åhullen, vilken ligger i Lycke vång. Nils Olofsson i Gungvala vittnar att han tjänade Olof Brommesson i Åryd för 33 år sedan, då kände han till markaskälet vid Åhullen samt en stenflisa under en bok öster till Rogemosse och så åt Bökebäcken och ner i en knös östan till vid klockarens heja, där ligger en stor flisa upplagd, sedan öst utmed Galtamosse och östan till Gyls gropar och så ner till Hommene källa och så till Salomos lycka. Denna plats som vi nu står på är Salomons lycka. Håkan Svensson i Karlshamn vittnar att han för cirka 20 år sedan har han arbetat för nu salige Jöns i Lycke och då var rätta märket mellan Åryd och Lycke lika som det Nils nu har vittnat om. Göte Larsson i Edstorp vittnar att för 22 år sedan då han var boende i Åryd, han gick i marken och högg åt männen i Åryd, skälet var då Åhullen utantill Lycke gärde, sedan därifrån åt Rogemosse utmed Bökebäcken och åt Gyls gropar utåt Fjällersmossen och så åt Korsliden samt åt Salomons lycka, där vi nu är församlade. Onsdagen den 17 november skedde samling vid Åhullen. En stor sten finns där en mindre upplagd sten finns, vilken vänder sig åt sydväst med spetsänden, då uppstod Nils Olofsson i Gungvala och vittnar att detta är det rätta markskälet mellan Åryd och Lycke gårdar, går därifrån lika ner i Åhullen, hans matfar för 33 år sedan, Olof Brommesson i Åryd, har berättat om detta märke, detta intäppe var inte intagit till Lycke gård för 33 år sedan, gärdet har stått västanom där tillförne. Även Mats i Åryd har berättat detta. Håkan Svensson i Karlshamn vittnar lika som Nils Olofsson. Göte Larsson i Edstorp bekräftar märket. Synen samlas nu vid Bökebäcken och går sedan vidare till flathallen Knösen. På flathallen Knösen ligger en flissten upplagd, märket går öster om Gyls gropar. Hommene källa är nu uppgrävd. Per Larsson i Karlshamn berättar att för 15 år sedan då han tjänade nu salige Lars klockare, vilken bodde i Kämpamöllan, hade han huggit ved öster om kärret Gyls gropar. Per Svensson i Edstorp vittnar att han minns för 20 år sedan att källan ligger söder om Gyls gropar, Åryds män har givit honom lov att hugga ved vid kärret. Torbjörn Persson med flera har grävt upp och rensat källan. Torbjörn har under gårdagens förhandling på Salomons heja sagt att han bar den skjutne ryttaren till Åryd, skjutsfogden Åke Matsson i Trensum svarar att Mats Jönsson då boende i Kopprarp och nu boende i Modala bar liket till Åryd. Jöns i Fästan gjorde kistan. Trensums män kände grunden som ryttaren låg på. Per Olsson i Sandvik vittnar att när han bodde i Åryd fick han tre skäppor humle av Jöns Trulsson för fälld skog vid Bökebäckens brink. Åryds män säger att det har rensat källan och bäcken från löv, några märkesstenar har de inte rört. Per Nilsson i Guö och Jöns Hansson i Karlshamn berättar att de var med när källan rensades. Vid rensningen såg de att källan var av springvatten. Synen samlas nu vid väghallen och vid rätta huvudmärket. De tolv synemännen begär att Jöns Trulsson skall visa de rätta markaskälen mellan Åryd och Lycke. Synen gick då på norra sidan av landsvägen till Svenskingagärdet där visade Jöns en stor sten ner under liden, vilken var uppsatt på små stenar. Åryds män vill ha bevis på detta märke, inget vittne framkom dock. Gick så till källan Fielgeskällan, vilken ligger öst och syd om mossen. Gunnar Matsson på Joggesö vittnar att nu salige Håkan Lister sa att källan Hängekälla ligger söder om Fielgylsmossen. Per Håkansson i Trensum har hört sin fader nämna samma källa och markskäl, men var de är vet han inte. Synen gick sedan österut över mossen på en liten hall och fann en sten som visar över mossen mot källan. Synen gick sedan vidare över en annan stenbacke och till en rest sten, vilken Jöns påstod vara en märkessten. Synen fann flera stenar som sades vara märkesstenar. Åryd begär bevis på dessa märkesstenar, Jöns har inga vittnen till dessa stenar.

Trohetseden 1677.

Jöns Trulsson

Ingeman Jönsson

Mantal 1684.

Ingeman Jönsson, hustru

Per Sonesson, hustru

Mantal 1685

Ingeman Jönsson, hustru

Per Svensson, hustru

Båtsman Erik Frimodigs hustru

Jordebok 1685

Ingeman Jönsson arv och köp brukat i 17 år, Per Sonesson 30 år köpt och brukat i 4 år

Mantal 1688.

Ingemman Jönsson, hustru, sjuklig

Per Svensson, hustru

Båtsman Erik Frimodigs hustru, gammal och vanför

Mantal 1691.

Ingeman Jönsson, hustru, gammal

Per Sonesson, hustru

Mantal 1698.

Ingeman Jönsson, tjänstepiga Signe

Olof Persson, hustru

Mantal 1699.

Ingeman Jönsson, tjänstepiga Botil

Olof Persson, hustru, son Gammal