Anno 1690 den 7 mars hölls ordinarie laga vinterting med samtliga allmogen av Lister härad, närvarande

1 ting. Jöns Lauritsson i Björkenäs med kaldsmännen Jöns Månsson i Lönnemåla och Peder Jönsson i Björkenäs instämmer Per Knutsson och Jon Håkansson i Hörby angående resterande kronoskatter. Peder Knutsson möter och lägger sin husbondes sedel och svarar att han gärna utlägger kronans skatter till kronan där som han måste lägga ut för riksrådet Ulfeldt, eftersom han räknar sig Hörby gård som han bor på till en sätesgård. Jöns svarar att hans excellens sedel inte räknas då han har kungliga order. Per Knutsson svarar att mer upplysning kommer vid 4 ting med dokument.

(ana 48, Malenas morfars farfars far)

Hållen Lister häradsting torsdagen den 3 maj anno 1666

4 ting. Konungens befallningsman Jonas Håkansson kärar Peder Nilsson i Hägnad och Gunder Åkesson i Kulla och med kaldsmännen Håkan Kjellsson i Gustavstorp och Olof Jönsson i Gustavstorp instämmer kärandena att påhöra vittnesmål angående den förargelse som de har gjort i Mjällby kyrka under gudstjänsten med brännvins drickande, Peder och Gunder nekar inte till att ha druckit brännvin i Mjällby kyrka. Kronans länsman Jöns Lauritsson som var i samma kyrka under samma tid vittnar att han var i kyrkan och stod i Per Knutssons i Hörby stol, då stötte Peder Nilsson, som stod bakom mig, på mig och bad mig en lite tennflaska, men om det var något i den vet han inte, och om han ville ge mig eller ville något annat vet han inte heller. Peder vidgår Jöns vittnesmål men säger att det inte var brännvin i flaskan och att de inte drack ur den i kyrkan, och flaskan fick han av Gunder. Och Gunder hade flaskan med sig hemifrån. Peder frågas också om han inte gav Christopher Hansson en bit av ett vetebröd i kyrkan? Svarar nej att han inte nekar till det, men att han gav den för god vänskaps skull. De frågas om de kan neka med ed att inget brännvin fanns i flaskan och att de inte drack ur den. Båda nekar med sin själs ed att det inte var brännvin i flaskan och att de inte drack ur den. Saken upptas vid nästa ting.

(ana 48, Malenas morfars farfars far)

Hållen ordinarie ting torsdagen den 20 april anno 1676

1 ting. Per Knutsson i Hörby med kaldsmännen Nils Olofsson i Hörby och Olof Josefsson i Hörby instämmer Mats Månsson i Mörby, Knut Jönsson i Lörby, Sone Persson i Lörby och Eskil Persson i Hosaby angående hans barns tillfallna arv nämligen Knut Persson och Kerstin Persdotter efter deras saliga moder som Per Knutsson inne hos sig har som förmyndarskap. Eskil och Sone svarar att eftersom Per i Hörby har oss låtit instämma om något barnagods och då vi inte är så nära, eftersom Krok Jönsson i Lörby och Jöns Ingvarsson i Ysane är mycket närmare i släkt än vi, menar vi för den skull av samma nämnda män bör anamma det gods som Per Knutsson nu uppbjuder, och dess förutan än fler som står så nära som vi och är inte stämda eller namngivna, som exempel Sven Persson i Ysane, Nils Persson i Hosaby och Brun Mickelsson i Kulla, vilka är likaså när i släkt till Per Knutssons barn som vi, förelägger nu Per Knutsson att låta alla vederbörande få kald och varsel till samma barnagods och förmyndarskap.

(ana 48, Malenas morfars farfars far)

Hållen ordinarie ting torsdagen den 11 maj anno 1676

1 ting. Per Nilsson i Hörby med kaldsmännen Nils Olofsson i Hörby och Olof Josefsson i Hörby instämmer på Per Knutssons vägnar i Hörby, Jöns Ingvarsson i Ysane, Sven Persson i Ysane, Nils Persson i Hosaby och Brun Mickelsson i Kulla angående barnagods som Per Knutsson inne hos sig har under förmyndarskap.

(ana 48, Malenas morfars farfars far)

Hållen ordinarie ting torsdagen den 20 juli anno 1676

Upptas saken emellan Per Knutsson i Hörby kärande och de andra instämda personerna svarande angående förmyndarskap. Blev således för rätten avsagt att såsom Per Knutsson klagar att han inte kan vara värje för sig själv eller någon annan, och därför säger sin och sin saliga hustrus släkt, som kunde vara värje för hans två barn, och är vederhäftiga, vilka är Eskil Persson, Sone Persson och Nils Persson, item Sven Persson, alla fyra bröder och nära släkt till hans barn, både på fäderne och på mödernesidan. Dom: Per frikallas och godset leverera från sig efter goda mäns värdering, det som är tillfallet Knut Persson och Gertrud Persdotter, den rätta värjen bör vara Sone, Eskil och Sven, vilka är vederhäftiga. Nils Persson som nyligen har skiftat det halva boet med sina barn blir för detta värjemål fri.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1690 den 7 mars hölls ordinarie laga vinterting med samtliga allmogen av Lister härad

Knut Persson i Hörby citerar fjärdingsman Nils Truedsson i Hörby för en utpantad gryta av honom för rotepengar, Nils begär dilation till nästa ting så att han kan söka underrättelse hos landshövdingen.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1690 den 10 juli hölls ordinarie sommarting i Sölvesborg med samtliga allmogen av Lister härad

Jöns Andersson i Skönabäck på sina och dess nabo Sven Jönssons vägnar i Skönabäck citerar Hörby åbor angående ett intäppe av en hage som skall ha legat av ålders tid till Skönabäcks gård, item för att Hörby fäst deras gärdesgård i Skönabäcks gärde om kring deras hage, samt intagit Skönabäcks kreatur i den intäppta hagen. Jägerifiskal Garf, fjärdingsman Nils Truedsson, Per Olsson, Brun Mickelsson och Knut Persson i Hörby svarar att samma intäppe är på fäladsmark. Per Tryesson som är Sven Jönssons broder, en man om 90 år gammal, berättar att Skönabäckarna haft två gånger inne att byta av det intäppe som Hörbyborna nu intagit på Skönabäcks Nyhage, men minns eller vet aldrig att Hörby tillräknat sig någon lott eller anpart där uti. Anders Persson i Hosaby, vilken Hörby menar är jävig med skyldskap, tillåts att vittna då han är en gammal trovärdig man. Vittnar att ungefär för 18 år sedan hade hoppman Holmer som den tiden brukade Skönabäck ett stycke av samma stridiga intäppe intagit, men det sedermera utlagt, men förrän Holmer hade samma intäppe inne var det intäppt av Skönabäck. Eljest har Hörby aldrig tillägnat sig någon fäladsmark på samma ställe utan deras fänad allenast drivit dit emedan utmarken inte varit ingärdad. Nämndeman Per Mickelsson i Istaby som varit med på jordrevningen, berättar att samma intäppe alltid är kallat Skönabäcks Nyhage, vilken varit två gånger intäppt av Skönabäck.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1690 den 16 oktober hölls ordinarie höstting i Sölvesborg med samtliga allmogen av Lister härad

Framkom först Claes Langes änka hustru Elisabeth med dess fader kämnären Sören Jönsson i Sölvesborg, vilken hon har gett fullmakt att agera för henne mot fiskal Garf. Fiskal Garf levererade sin exception emot änkan, denna gång ingav en libell, vilken lästes i parternas närvaro, där han menar att byteskontraktet skall stå, visar också en sedel, skall vara av Per Svensson, att Elleholm kostat 85 daler, fast om änkan skrivit i sin libell 80 daler, authoriserar eljest sin förda nu inlagda caeption om de injurier salige Lange honom den 1 oktober 1689 tillagt. Men de skällsord som är passerade här i Sölvesborg på vilka änkan attester tagit, och han nu citerat för, begär dilation till nästa ting. Kämnären Sven inlade i rätten en attest daterad den 3 oktober 1689 underskriven av proviantmästare Daniel Croning och köpmännen i Karlshamn Jöran Matsson Kock, Henrik Reimer, item Elias Unge i Norje, Mårten krämare och Jöns krämare, vilken upplästes och lades till akten. Dito insinuerades kämnärsrättens attest i Karlshamn av den 25 februari 1690, att proviantmästare Daniel Croning, Jöran Matsson Kock och Henrik Reimer inte allenast tillstått attesten vara sann utan alla i kämnärsrätten som svurit sina eder, den utgivna attesten av Croning, Reimer och Kock, daterad Sölvesborg den 3 oktober 1689, med innehåll att i Sölvesborg i Mårten krämares hus förstugukammare, den tiden tinget därsammastädes hölls, blev änkan hustru Lisbeths broder Sören Sörensson inbjuden av Jörgen Matsson, och vid Svens inkomst skall Garf strax ha sig utlåtit i vredesmod mot nämnde Sören, och det sig emellan haft krakel, men orden om sig, som salige Langes änka påstår Garf bör böta för är dess som finns i attesten, nämligen och i detsamma sade Garf till Sören: Din syster har comporterats sig som en hora, och menade där med Claes Langes hustru. Vidare påstår Langes änka att några saker var kvarlämnade i Hörby, dem han inte kan bekomma tillbaka igen av fiskal Garf, varpå visas en specifikation. Garf svarar att han inte har tagit några saker, hon kan hämta dem när hon vill. Och vad attesten från Karlshamns kämnärsrätt vill han bevisa motsatsen, dess edsvurna män är hans avundsmän. Garf menar slutligen att byteskontraktet skall stå, Lange hade kontraktet hemma hos sig i 8 dagar innan det underskrevs, vilket länsman Jakob Junghans kan intyga. Resolution: Lange med hustru har bytt sitt hemman i Hörby mot en fjärdepart skatte i Elleholm som tillhörde Garf enligt kontrakt 1689-05-28, vilket byte Lange har försökt att häva. Garf har köpt sin del Elleholm av klockare Per Svensson.

Garf har själv skrivit kontraktet.
Lange skolat --- (svårtolkat).
Lange och dess arvingar inte skola kunna bli rätt försäkrade med --- på den fjärdeparten på Elleholm de av Garf igenbekommit.
Garf har inte fullgjort sitt löfte med betalning för strösäden på Hörby gård.
Förmenas Lange i sitt kontrakt mera utfäst till Garf, nämligen hela Hörby gård med all dess tilliggande härligheter, än han den tiden possiderade, ty 2/3 var redan innan avträdda till Christopher Hansson och Knut Persson i Hörby.
Påstår sig mycket kostat på samma Hörby gård med hus och gärdesgårdar.
Garf förnekat och förhållit dess husgeråd.
Efter det fordras båtsmansskatt för den fjärdepart de bekommit på Elleholm för den tiden Garf bott där.

Men såsom Garf vilken enständigt påstår sig bör vid byteskontraktet bli bibehållen

Uppvisas Langes egenhändiga underskrift av den 28 maj 1689 under kontraktet.
Salige Lange själv både kunnat läsa och skriva.
Kontraktet av uppbördsman Johan Göske undertecknat som vittne.
Trumpetare salige Claes Lange själv en tid efter kontraktet var slutit den 4 juli 1689, kom inför tinget och lät uppbjuda samma fjärdepart skatte på Elleholm, han i vederlag bekommit för Hörby gård av Garf. Garf därpå tagit kronobefallningsmannens inskrivningssedel av den 27 maj 1690.

Alltså prövar tingsrätten skäligt att upprättat kontrakt mellan Lange och Garf skall stå. Angående båtsmansskatten bör Garf betala och salige Langes arvingar fria.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1691 den 7 oktober hölls ordinarie laga höstting med samtliga allmogen av Lister härad i Norje

Trumpetare Claes Langes änka hustru Elisabeth Sörensdotter citerar jägerifiskal Georg Garf för okvädesord han kallat henne i Sölvesborg. Item strösäd i Hörby hon lämnat, samt husgeråd hon fordrar betalning för, hon begär också riktigt sköte på skattehemmanet Elleholm. Garf svarar att hon måste bevisa med opartiska vittnen att han skällt henne, några husgeråd som är hennes har han inte, förutom ett gammalt ölkar. Item en gammal öltunna som ligger i källaren. Käranden påstår att ha lämnat två järnkakelugnar, en lös i köket och en uppsatt i stugan. Item påstår käranden det hon lämnat en åder hos dess nabo Knut Persson i Hörby, vilket Garf har hämtat till sig och låtit bruka. Käranden vill att Mårten Christensson krämer vittnar om skällsorden, Garf protesterar då Mårten är hans hatfulla avundsman då han angripit honom med hugg och slag. Mårten tillfrågas hur han sig comporterat emot Garf den tid i dess hus då Sören Sörensson och Garf var ihop? Svarar sig inte kunna neka det han tagit i Garf och ville att Sören ingen olycka skulle ske, emedan de var bybor, samt talat några ofina ord, då åt Garf, då Garf tillsporde honom vad han hade med dem att beställa. Mårten krämare tillspordes av rätten om de antingen haft någon träta sig emellan tidigare eller då blivit oense? Svarar sig ingen träta tidigare haft, utan för det Sören och Garf kom ihop blev han ond på Garf. Rätten frågade Mårten om han tillstår vad han låtit skriva i attesten och sedan med egen hand underskriva? Svarar sig inte kunna minnas emedan det är 2 år sedan attesten skrevs, men begär attesten sig föreläsas måtte. Attesten upplästes för Mårten och tillstår så vara passerat och kan göra sin ed därpå. Svaranden Garf exciperar, inte allena emot Mårten som en avundsman utan nekar alldeles och in tato sig sådana ord om henne har fällt.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1694 den 10 juli hölls ordinarie laga sommarting med samtliga allmogen av Lister härad i Norje

Olof Persson i Hosaby på samtliga åbors vägnar i Hosaby citerar Knut Persson i Hörby för det han utan lov av Hosaby tagit 4 stycken hors eller hästar ur deras rågvång. Knut nekar och säger att ingen kan bevisa att han släppt ut horsen, utan han skyller på sin båtsman.

(ana 24, Malenas morfars farfar)

Anno 1694 den 25 oktober hölls ordinarie laga höstting med samtliga allmogen av Lister härad i Norje

Länsman Lars Ekestad citerar Knut Persson, Brun Mickelsson och Per Olsson i Hörby för det deras boskap uppätit råg i dess lycka, parterna förliktes.