Kristoffers
landslag
Kristoffers landslag är från år
1442. Lagtexterna var därefter i bruk ända fram till 1734 års lag. Karl IX lät
trycka och stadfästa lagen 1608 med några tillägg. Av de äldre domböckerna
framgår dock att modifieringar av lagtexten har skett genom åren. Hänvisningar
finns till Konung Göstaffs förklaring, Konung Eriks förklaring, Västerås stadga
etc.
Eftersom denna lag är tämligen
svåråtkomlig i tryck har jag skrivit av de mer frekvent åberopade lagtexterna.
Säkert finns det en del stavfel i avskrifterna som är gjorda efter C J Schlyter
"Sveriges gamla lagar" band 12 utgiven 1869. Tyvärr finns den endast
på ett fåtal bibliotek i Sverige. Boken är späckad med noter vilka helt och
hållet har uteslutits i avskriften.
Byggningabalken
Cap IX
Komber
faeae gynom gaardh ogildom görs ther scadhi a hö eller korn tha scal han som
gaarden aegher, gifva korn moth korne och höö mothe höö epter fyra metzmanna
ordom. Vil han ey aetio böter vtgifva oc gaarda sina böta
ath osökto, late tha malsegenden meth fyra grannom eller naagrannom maeta allen
scadan oc söke sva vth a nestom laghtingom aetion böter alla oc scadan meth
akaerandenom eenskylt, oc a III marc til treskiptis.
§ 1 Nu
komber fae j akra kan man then scada ey maetha gelde tha ather metho lagha geldom
fyra penninga fore nöth och sva fore annat oc tridia sva oc fore faar eller
geet tva penningar for ena gaas, sva fore andra oc tridia. Tessen boooth som nu
aer sagd, maa ey högre vara tho ath faeae see flere
vtan scadi maa maetas, tha gelde ather som för aer sagt. Vari
lagh samv om hesta, hors eller svin, om man giter scadan ey maetit.
§ 2
Bryter man gaard nidher oc varder bar a takin viidh, böte thre marker, varder
ey baar a takin, vaeri sik meth saex manna edhe. Brennir man gaard annors meth
vaadha böte fore VI öra oc gerte vp gaardh sva godan som han för var, gitter
han ey vaada eedh gangit, böte gaardhen atter oc a III marker. Brenner han meth vilia, böte ather gaarden oc a III marc, eller
vaeri sik meth VI manna ede.
§ 3 Nu
hugger man gaardh annors oc före heem til sin, uarder takin vidher, taki aff
honom yxe hans eller annat tingh till vitne, oc then böte III marker som
gaarden vphögh. Nu faa the deela, then siger stulith vara eller raent vara aff
sik som mist hauer, tha gifs them vitzordh som afftaekt giorde. Taka man stangh
aff annors manz garde, varder takin vidh, böte een öre, sva for adhra oc tridia
ey aer the boot mera. Varder ey takin viidh, vaeri sik meth sieffsins ede.
§ 4 Om valborga messo dagh aegha alle gaarda gilde vara, aer thet
ey sva, tha böte som för aer sagt. Vari lagh samv om vinter
rogh saedh at svin taept scal vara a sancti mathei dagh oc gildo gaarda om
michels messo. Huru lenge vern scal haldas om
hö eller korn Jnfra XIIII capitulo, om farliidh jnfraa XIII capitulo.
§ 5 Nu haeldar man sin haest j hegnadh eller tivdrar böte III öra.
Cap VIII
Nu far
bonde j gierde meth saedis spanne sinom tha sculu allae granna för svin tept
hafua aen saedhis span vth baers. Nu faella somme oc vilia ey svin teppa tha
sculu granna saman kallas, oc ther til syn haua, ligger liidh nidhre, böte III
öra, takin both verna lagha sielfue. Tha harfuat aer jnnan thera vaern, tha sculu gaarda gilde vara och
vaelföre.
§ 1 Nu kunno gerda nidhre liggia, tha sculu granna samman koma oc syn
til nampna thre men, faella the han som gaardhen atte tha böte han III öra oc
vari eenpak silelfa thera. Nu vilia the syn nempna aff sokn thet sculu VI men göra, nempne huar thera III men, fella the then som gaarden
aegher, tha böte VI öra then som gaarden atte, vari thet eensak sielffa thera,
faa the gy tessa boot, fari tha til tings oc sökin vth VI öra oc meth III mark
till treskiptis.
§ 2 Nu
kan syn a tinge nempnas, thet sculu III men vara, heredzhöfdinge scal then j
syn nempna som baadom asaember, the XII aegha j syn fara, och sighia sva vy
saaghom hafua vaeghy oc klöfua vaegh til gaardz oc fraan, som scadi gynom gik,
stande aa vitnom thera, hvem the faella vari faelder ath threm markom, taki ena
konungen, andra malsegende oc tridia haerade. Sva brat synamen haua thet seeth,
tha gangen the bort oc talens vidher, gangen sva ather saman til thera som
deela oc sigher thet genstan hvem the faella vilia, oc
dragen thet icke laenger, och svaertu sva epter aa första thinge vari sva om
andra syner som om thessa
Cap XVIII
Hugger
man döduida lass j scoge annars manz vardir bar oc atakin vidh, böte III öra,
sva for annat oc tiridia; hugger fierda böte III marc aen han vardir bar
atakin; aer han ey baar oc atakin, vaeri sik meth VI manna ede. Hugger man
timber j annars manz scoge, vari lagh samv som sagd aer om döduidh.
§ 1 Löper
man naefuer j annars manz scoge , takir manz byrde ena
böte III öra, sva for adhra oc tridia, taker fierde, böte II mark. Aker man til eller meth heste ledher byrde bort, eller roor til,
böte III mark, oc aater allan scadan.
§ 2 Nu
hugger man löffstak j scoge annars manz, slaar höstak, eller löpir naefuir och
j bunka laeggir, oc lathir qvart j scoge standa, böte VI öra, och haui forgiort
erfuode sino; före han bort meth allo, böte III marc
oc ather scadan. Hvem toligen sak vitis, oc aeru ey vitne
til, dyli meth VI manna ede.
§ 3
Hugger man manzbyrde meth raa hasl eller vnge eek j scogh annars manz, vardir
vidhir takin, böte öre,sva for adra oc tridhia; hugger
man fierde böte III marc. Hugger man lass eller balzfarm, böte VI öra, sva for
annan oc tridia, hugger man fierde böte III marc. Hugger man eek axul dighra j
scogh annars, böte öre sva fore adhra oc tridia, ey varder the booth mera.
§ 4 Nu
hugger man eek eller book the baerende trae aera, böte III mark, aer ey bar oc
atakin, vaeri sik meth VI manna ede, eller viti loff eller legho for sik aff
raettom aeghanda, hugger man X eller flere, vardir takin vidh, böte XL marc,
aeru ey vitne til, vaeri sik meth XII manna ede.
§ 5 Nu
barklöpir man eek j scoghe annars manz, vardir takin vidh, böte III marc, sva
for adhra oc tridia, then man maa man binda oc hudstryka meth tings dome aen
han ey botom orkar. Fore barklöpo eller scogo brenno stande
hvarte loff eller legha, hvat thet barckas eller brennis, vari alt om een lagh.
§ 6 Nu
maa engen aeghandhe raa ek hugga, hvarte flere eller faerre, vtan aldra aeghand
loff som j scoghenom aegha, vtan han haete viidh lagha
botom, mark allom them j scogenom aegha for eek ena sva for andra oc tridia,
hugger man fierde, böte III mark. Stander eek jinnan aakirmaale manz eller
teghe, hugge hona at saklöso.
§ 7
Hugger man apaldh j scoghe annars manz aer hon minne aen baerande tae, böte III
marc. Nu hugger man apald the baerande trae aer, böte VI öra, sva fore adhra oc
tridia, hugger fierde, böte III marc
§ 8 Nu
taker man annan huggande j scoghe sinom, han maa aff honom taka yxe eller
claede hans vtan han haui loff eller legho fore sik oc komme engo dyli viidh
then som bar oc atakin aer, hauir han loff eller legho fore sik, taki ather
klaede sin, oc varin baade saklöse. Deela the baade, siger annar sik raentan
vara eller j sielffsins scoge takin eller annars stadz hvar thet aer, stande
thet a thes vitzordom som afftektena giorde, om han
hauir ther till tueggia manna vitne som ther naervaaro oc aasagho, och tha böte
hin hvart om siik som forscriuit staar, vil han binda loff han, binde meth VI
mannom.
Cap XXI
Biörn,
vargh oc raeff ma hvar man alla stadis at saklöso draepa oc konungs landzfogate
scal scalla fogate vara j huario skalla laeghe sva viith
som hans fögheti raekker, och raade han ther fore meth XII mannom huru stort
hvart scallalaege scal vara, och haffui han tridiung aff allom skalla saköre.
Nu kan han ey sielfuir nervara, tha saeti ther til a sina vegna j hvart scalla
laeghe een man til naetia skall oc een till varga gaarda skaal, then han vil oc
honom synes ther til baezt fallen vara, oc alt skallalaeghe scal honom lydugt
vara till scalla raet allan.
§ 1
Huilken frelsis man, bonde eller landbo ey hauir fyra fampna langt varganaeth
ae naar scalla fogate honom til sighir, böte III öra, oc hafui maanada dagh til
ath reda sik ferdugt naeth, hauir han thet ey aentha een maanadhir aer
framlidhen, böte tha som för III öra, oc sva ath huario maanada mote, ae
maedhan han ey naeth hauir. Varganaeth scal oc sva starkt vara, ath thet ey
brister eller lösis vider ath een man klifuer vp ath thy, eller böte for thet
III öra.
§ 2
Hulken man budh faar, oc komber ey thimelica til scal för aen tio naeth aeru
opstickat, böte III öra, hauir han oc ey naeth meth sik, böte III öra for
naetit. Nu gaar han ey eller staar troliga ther han skipader varder, eller gör
olydno j scall, böthe III öra. Huilkom nokot vitis aff allom
tessom maalom tha vaeri sik meth ede VI manna aff sckalla laegheno, eller böte
som sagt aer.
§ 3 Nu
vardir man saker fore skallbrut, tha krefui skallafogate eller hans embetzman
aff honom sakören meth tueggia manna vitnom, oc tridi vari then som skalla
laegis tva deela vpbaer aff sakörenom, gör han ey i thera nöghe jnnan XIIII dagha epter thet han sva kraffder aer, tha sökis vth af
honom a nestom laghtingom huart bruth vidh sik, scalla foghatenom och
scallalaegheno, oc meth III marc til treskiptis for huart sin han laghtingader
varder.
§ 4 Alle
sculu naeth oc scalla budh vppehalda, sva knapa som böndir, landbo oc gesthmen,
alle the koo oc soo haua oc sin enkanneliken disk oc dvk, vtan the haua
laghaforfal, oc vitna sva teve men for skalla fogatenom. Praeste oc cluckara oc
eenstika quinnor varin fri for naetiom oc scalla budhi.
Cap XXV
Gör man
verka j fiskeuatnom annars manz haui forgiort erfuode sino oc III marker meth.
Laegger man maerda j annars manz verka eller saenker j annars vatn, eller
leggir naet, eller far meth liustro vtan fiskeleek, eller meth huarie handa
fiskning han faar böte III öra. Far man j fiskevatnom annars meth fisketolom
jnnan fiskeleekom böte III mark, ae huaria handa fiskningh thet haelz aer.
§ 1 Dragir man noot j fiskevatnom annars hvat thet aer j fiskeleekom
eller vtan, taki aff honom claede, naeth eller annor tingh, then fiske vatn
aegher, til vidirmaele, oc han böte III mark som oloffuandis foor j annars
fiskevatn.
Orkar han loff eller legho, vari saklös, hafui ey vald ath binda loff a then
sama vtan een tiidh. Dyl han ath ey takin var a hans vatne som epter kaere, tha
fylle kaerende eedh meth saex mannom, oc sidan böte hin III marc. Dela the
sighir annar the afftekt raentha vara aff sik eller stulna, tha haui then
vitzord som afftekt giorde, viti thet meth tvem mannom huat thet var retteligha
takit eller ey orkar han ey them vitnom, vari saklös then afftekt var aff giord
och hin böte raans boot som olaghlica aff honom togh, thet aero III marker.
§ 2 Fore
alla the saker man varder ey bar oc atakin eller meth vitnom til bunden, haui
then saken giffs vitzord ath vaeria sik meth laghum epter thy saken aer.
§ 3 Nu
deela tve om fiskevatn, tha sigher then som skipt vil aleggia: nu vil jak luth
min vita aff vassom oc vaerkom, tha giffs honom vitsord som skipta vil, han
scal bedas skipt for grannom sinom oc soknammanom oc sva at tinge, sön han
honom raetta skipt, oc faar siden lutt hans oskiptan, böte III mar, far han oc
sidher skipt aer oloffuandis böte hvart epter sinne auerkan som för aer sagt.
§ 4 Nu
liggia sund eller ströma jnnnan eller vtan bya bolstad, tha aegha the verka bygia som jordaeganda aeru, aen the vilia, oc bygge
huar epter thy som han aeghir j byamaale oc j tompt.
§ 5 Hvar
som spiller nooth for androm böte III marc, hugger sva sunder ath hon naetiom
eller miedom, eller huaria handa fisketolom thet helzt aer ,
böte II marc oc ater scadan.
Cap XXXVI
Nu bygger
han j by met androm, som eldin slaepper, brinder vp fore andhrom eeth hvs, tv
eller thry, eller brinder vpp een gaardir, eller och by alder, skeer thet aff
forsumelsom eller raette vangömo som för aer sagt gelde aathir allan scadan sva
langt hans gotz rekkir löst oc fast, hvariom epter thy scadhin maetin vardir;
rekkir ey ath fullom geldom briste sva for enom som for androm epter marka
tali.
§ 1 Skeer
thet oc aff raettom vaada, fylle tha vaadha eedh som sagt aer, oc vaada boot
for eeth hvs, tv eller thry fierdung aff vaerde thera. Brinder alder garder vp
fore granna eller naagranna, böte VII mark for een gaard oc fylle vaada eedh,
sva fore annan oc tridia; aeru flere gaardha j by, böte XL marc for allan by, oc fylle vaadha eed som sagt aer, ey vardir the
boot meere; taki hvar ther aff eptir thy scadi hans maetin varder, oc briste
sva fore enom som fore androm.
§ 2
Brinder folk jnne aff vangömo, bötis hvart thera meth IX markom; brinder aff
vaada, bötis meth III markom, Brinder kirkia aff vangömo eelde, böte then eldin
slaepte XL marc til sama kirkio bygningh; brinder hon aff vaadha, böte meth XX
markom till kirkio bygningh oc fylle vaada edh som sagt aer. Oc
vaarde huar them eelde sva som aff aerins hvsom oc aff ladhu vtkomber, som aff
androm hvsom.
§ 3
Komber thenne scadi aff lösko folke eller leegho hionom, gaar sakin vppa XL
mark eller meer, haui then som scadan fik vaald om liiff thera om the orka ey botom; gaar sakin j mindra, gangen tha til erfuodis
aar hvart fore III mark, sva lenge ath the lösn fore sik faa eller löss giffuin
varda.
§ 4
Vaarde oc sva praestir oc clukkare eeld sinom, huat heldir han kan kom aff kirkio eller gaardom thera. Heretz
nempd aegher meth ede thera ranzaka oc vita hvat heldir toligen scadi meth
vilia skeer, aff vangömo eller vaada, oc svaeri hvar sins laestom.
Cap XLIII
Leggir
man merke a annars manz tingh, döth eller quikt, oc vil sik sva annars manz
ting til egna, eller legger merke annars manz merke ath forvilla thet meth;
vardir han bar oc atakin eller ledis til hans meth fullom skaelom, stande tiufs
raeth fore eptir thy thet vaert aer. Nu vitis thet honom oc hin dyl fore, aer
thet vaert X marker eller meer, dyli meth XII manna ede eller böte XL marc; aer
thet III marc vaert eller meer, dyli meth IX mannom, eller böte XII mark; aer
thet öre vaert, böte III marc eller dyli meth VI mannom; aer thet half öre
vaert eller minne, dyli meth trem mannom, eller böte VI öra.
§ 1 Dela
tve om tingh eth som beggias thera merke vppa staar, hvat the haua bandhe eeth
bols merke eller hvar siit, haui han vitzordh j handom hauer sik tilvaeria,
vtan akaeranden meth fullom skaelum beuisa kan ath thet hans aer, oc ath merke
aer lagth a merke.
Cap
XLIIII
Draepir
man faee annars manz meth vilia hvaria handa fae thet helzt aer, som baetra aer
aen II öra, gelde ather meth fullom geldom epter tueggia metzmanna ordom,
nempne sin huar thera, oc meth III mark, sva for annat oc tridia; aeru ey vitne
til, dyli meth VI manna edhe. Draepir flere meth vilia sinom, thet hetir
hiordhugh; gelde aater fullom geldom scadan, oc aa XL mark om han vardir laghlica tilvnnen meth VI mannom; vardir han ey
laghlica tilvnnen, dyli meth XII mannom. Draeper man thet fae som minna aer vaert aen II öra, böte tuegilt fore epter
maetzmanna ordom som sagt aer. AE hvar toliken sak vitis
manne, oc aer ey laghlica tilvnnen meth aasyna vitnom, dyli epter thy som saken
aer som sagt aer.
Cap XLVI
Draepir faeae annars manz faeae, hest eller hoors eller thet fae som
ey aetha maa, vardir meth vitnom laghlica till vnnen, gelde halff gilde fore
epter metzmanna ordom. Draeper vxa eller koo eller annat fae som aetha maa, böte fierdungh
aff fullo gelde, oc then haui thet dödha som för
aatte. Nu kaeris thet til manz, oc aero ey asyna vitne til,
dyli meth edhe epter thy thet faeae syrdis til.
§ 1 Nu
aen fae sargar fae, thet aer ogilt. Varder verknada faeae sargat af andro
faeae, sea ath bonden gither thet ey nytiat vnder vk eller sela, tha scal han
som fae aatte, thet scada giorde, hinom sela fylning faa epter tueggia
metzmanna ordom, nempne sin hvar thera, eller böte tva öra.
Högmålsbalken
Cap II
Draepa
man eller kona meth vilia sinom eller myrder barn siit hedit eller cristit
eller barn fader sin eller moder sina, eller man hustru sina eller hustru man
sin, huilket thera thet gör, tha scal man steglas oc kona brennas aen thet aer
allom oppenbart. Nu huilkom tolken sak vites, oc aer ey oppenbart, tha scal han
vaeria sik meth haeeretz nemd som för aer sagt, vaers han vari saklös, felles
han, tha scal man staegla oc konu brenna, oc thet thera som myrde eller drap
meth vilia, scal mista arff thes döda, oc sva hans aetlaegger aller, thy ath
engen maa annan till arffs drepa.
Cap XV
Baer kona
eller man nokrom forgerningh, varder bar oc atakin, tha scall han heller hona
taka oc j fiathur saetia, oc sva til things föra, oc the sama forgernga meth
them, thet sculu XII men vita hvat han eller hon hauir the forgerninga giort
eller ey, vaeria the then, vari saklös, faella the them, faellis ath XL markom
til treskiptis konunge, maalsegende oc herade.
§ 1 Hauir
them nokor dödh aff lyutit, oc kaeris sidan, vithin thet oc XII men, vaeria the
han eller hona, vari saklös, faellas the tha aegher hon i baale brinna, oc man staeglas, oc lösöra thes saka skifftas oc
aerfuinga takin iord epter them. Vithis thet nokrom, oc kan sik ey meth
herdeznempdh vaeria böte som j draapamaalom skils.
Såramål med våda
Cap II
Hugger
man annan j ryg, eller synder arm eller been meth
vaada thet som fulsaere aer, oc komber ey affhug j, vtan varder krumpin eller
lamber, sa ath han hauer ther aff aeuerdelikit lyte, böte saex marc fore saar
oc IX mark fore lyte.
§ 1
Hugger man androm aff androm tvmulfinger eller foth framman vrista, böte III
marker for saar oc VI marc fore lytet; hugger man then ther aer nest, böte XII
öra for saar och thre mark fore lyte; hugger man laengsta finger aff, vari
samma both,; fore then nest aer lithla finger, böte IX
öra for saar oc XII öra for lyte; litle finger vari j sama boot.
Dråp med våda
Cap III
Gör man
gilde j scoghe meth spiut straen eller strappo eller graff för aeliom eller
androm divrom, tha scal han thet liusa een synodag för aen han gildre gör, vidh
sokna kirkio ther han vil them göra, oc tva synnodaga sidan the göra aera, oc
kunnoga hvar the liggia. Faar nokor ther dödh aff ath olysto, vari boot XL
marc. Sigher annar lyst vara oc annar ey, viti thet
XII men aff soknene. Aer laghlica lyst, och thinnar ther
sidan döder aff, vari booth IX marc.
Jordabalken
Cap XVIII
Alla the
iordher man hauer ohindrade oc oqualdha jnnan try aar hvat thet aer köp eller
skipte, oc vitna thet XII men haui engen valdh a the iordh tala, som sva lenge
hauer oquald standit, vtan man see vtlendis eller han fangen aer eller iomfrv
eller offuermaghi, the mogho vinna iord sina igen jnnan thry aar sidhan huart
thera friit aer oc stadgat som för aer sagt.
§ 1
Huilken ey driffver thet köp eller skipte igeen a tinge meth laghum jnnan thry
aar som fore skils, behalde tha then iord som fangit hauer, och then som the
iordh saalde eller skipte som han ey atte raette honom som mist hauer allan
scadan vp oc iordh iamgoda j geen i sva godho laeghi oc a XL marker til
treskiptis om han the iordh meth vaelde sik tileghnat
hauer, som j konungs balkenom skil. Aer the iordh honom androm lundom akommen
oc kan ey hemola raetta tha scadan vp oc iord iamgoda oc a III mark for ohemult och thet viti heretznempdh.
Tingsmålsbalken
Cap XVII
Nu
giffuir laensman nokrom sculdh fore hvat sak thet helzt aer, oc sighir han haua
hemelica böth vidh maalsegenden, hauir laensmannen ther san vitne til, ath thet
var synt oc skaerskotat a sama dygne, haui sama vald han vider binda som
maalsegende, oc maalsegende haui fortigat raeth sinom, oc then saki böte
konunge oc herede. Orkar ey laensman tessom vitnom vari svaranden saklös.
Cap XLIII
Gör nokor
merkelikit oliudh a tinge for raettenom , böte VI öra
rettarens ensak. Bannar nokor androm oppenbaarlica for raettenom, trugar
vsaegir eller liugara kallar, böte XII öra til treskiptis.
§ 1
Kallar oc nokor annan oquaedins ordh meth hastogo modhe, huat thet haelzt aer,
thet a hedir gaar eller aero, böte III mark til treskiptis om han sin ordh
genast raetter eller jgeen kallar; vil han sik ey raetta for aen han aff tinge
gaar, böte epter thy orden aero, som fore skils j balke tessom; valdfester han
ey a sama tinge, tha sökis the bruth vth som annur, oc ökis sak hans meth
fierdungs boot oc ransakin VI men the a tinge vaaro om thet oquaedins ord vaaro
eller ey, oc om han thet giorde aff hastogo modhe eller laange vraekt.
Edsöresbalken
Cap V
Nu sökia
the heem ath manne oc vilia scada göra, aen tho at the
ey gita, böten XL mark fore gaemgangona eller vaeri sik meth XII manna ede ath
the ey thes viliande komo, ath the scada vildo göra.
§ 1 Nu
bryta the dör eller koma meth spaentom armbörstom, dragnom sverdom eller androm
tolkom vapnom, oc sökia epter them the scada vilia göra j bondans gaard, aen
tho ath the engen mera scada göra, böten tha som forseriuat staar, oc kommen
engo dvli viidh om sva vitnar heredznempdhen.
Konungsbalken
Cap
XXVIII
Huar som
taken meth valdzvaerkom aff them j handom hauer, hus, jordh, scogh, vatn eller
vatuverka, eller meth nokra handa ath gerd onyth gör for honom, oc vil sik
eghna, gelde ather scadan oc a XL marc til treskiptis. Om lösöra raan gange som
skils j edzöris balkenom.
Cap XXXI
Hvar som
gerning gör a them som konunger i sin frid hauer takit meth sino vpno breffue
varder han faangen oc meth fullom skaelom oc vitnom laglica tilvnnen, han hauer
forgiort badhe lif oc lösöra oc taki raetter aerfuinge jordh hans aff them
lösörom taki malsegende tridiung oc konunger tvaluti eller then som hauer
konuns dom. Bryter han j friid tessom mote laghum böte
oc baetre epter laghnum oc hafui föruaerkat konungs fridh i the sak.
Tjuvabalken
Cap V
Nu varder
man ey fangen vidh ferska gerning, oc vitis honom toligh sak, tha scal heredz
nempdh antiggia han vaeria eller fella; felles han, gelde aather bondanom thet
han staal, oc XL marker til treskiptis oc ey liiff miste, oc ey hans boo
skiptis; vaers han, vari saklös.
Cap XIII
Uardher stulit aff bonda, tha scal han thet fore sinom grannom lysa
hvat han hauer mist. Nu haffuer han vaan a hvart thet aer kommit,
tha scal han tith fara meth fyrom mannom, oc bedhas laghlica ath ranzaka; tha
maa ey honom ransakan sönias. Tha sculu the tva men til taka, hvar thera sin;
tha scal han sigia som ranzakan bedis, hvat han hauer mist eller huilkit; tha
scal hin segia hvat jnne aer fore them; ta sculu the lössgiordade jn ganga, oc
sva ranzaka ath bonden haui ey vaada aff them. Aer thet ther jnne som stulit
aer aff honom, tha scal man skoda aen vindögha aer a vaegh sva stort, ath
tolket maatte jnkastas at, oc tiufnader ligger ey fielader, eller aer glugger
vndi syll ath tolkit maatte jngaanga ath; tha aegher bonde vitzord ath vaeria
sik meth XII manna ede. Aer ey vindögha til tha aeghe han ey
vitzord.
§ 1 Sön han honom ranzakan, haete viidh III mark; tha aeghir
varder offuer dvrom haldas, oc bonde scal budkaffla vpskaera oc nesta grannom
tith staempna. Nu komber bonden aather meth sinom grannom,
tha stander hin fore meth vigh oc vaern; faar han draap eller saar som fore
standher meth vaeriande handh, vari ogilt; faa the draap eller saar som til
koma, vari thet tuegilt. Nu bryta the hans dör, oc gaanga jn oc ranzaka,
hittis ther then tiufnader the epter leeta, tha mogha the han taka oc til tingh
föra, oc stande ther then raet som för aer sagt; hitta the engte thet the
ranzaka epter, vari tha saklös fore the sculd honom giffs men the ther engte
hitto, oc then böte III mark som ranzakade for hvsbrotet, oc the varen alle
saklöse som til vaaro stemde.
§ 2 Laestom hvsom aegher bonde vaarda oc ey olaestom; vaarde oc hvar
them hvsom som han hauer laass oc nykil at.
Cap XXIX
Stiael
man aff androm fiska aff naetiom, mierdom, krokom, eller aff androm fisketolom,
varder takin vidher, böte III mark. Stiel han naet eller
fisketol, stande tiufs raeth fore, epter thy som thet aer vaerth.
Giftomålsbalken
Cap III
Huilken mö man takir mot faders vilia eller modhers, hvat hon taker
han til laghgifftan man eller lönkalaeghi haui forgiort faederne oc möderne oc
engo andro arfue.
Vil fader och modher forlata henne sak sina, tha taki oc
fullan arfua lutt. Nu delis ther om, hvat henne var thet forlathet eller
ey, tha scule thet XII men vitta.
§ 1
Huilken som lokkar oc laegrar manz dotter, aer hon mö aff laghgipte saeng böte
then thet giorde XL marker til treskiptis fadernom, konunge och herade vthan
han taker hona til aekta vari tha sak hans haluo mindre til treskiptis. Aer hon frillobarn oc mö böte tha then som lokkadhe XX mark taker
han hona till aekte vari saklös.
Såramål med vilja
Cap III
Koma men
saman j vapna skipte meth vredz villi, oc hugger annar annan fullom saarom,
naeso aff manne, eller vth ögha, eller aff öra, eller j siit anlite eller hals,
sva ath han haffuir aeuerdelikit lyte aff, eller hugger aff handh eller foot;
then som thet gör, böte XII marc malsegendenom fore lyte oc XX marc til
treskiptis for saaramaalen.
§ 1 Varda
manne tve aff tessom fornempdom limom aff hugne, vari tha boot haluo meere
baade j lytis botom oc saaramaalom, böte fyra marc och XX ath lytes boot, oc XL
marc till treskiptis ath saaramaalom. Nu varda flere limi aff hugne aen tve aff
them som för aeru nempde, vari sva gilder limber som limber, baade j lytes
botom oc saaramaalom
Cap VI
Uarder man
huggen fullom saarom, ther ey komber aff hug j, varder huggen eller stungen j
hool meth svaerde, knifue eller spiute, eller huaria handa thet haelzt aer,
eller stungin ginom laar eller arm, eller hvar helzt han ginom stungen varder,
eller huggen j hoffvdh arma eller been sva ath been vtlöses oc vttakas, eller
varda been eller arma synder slagne eller hugne; taessen aeru ful saere; vari
boot XX marc, ther fölger ey lytis boot.
Cap VII
Nu kan
man varda huggen j ryg, arma eller been, sva ath han varder krumpen, lamber
eller lytther, vari tha lytes boot VI marker; varder han ey lytter, krumpen
eller lamber, tha scal ey lytis bot fölgia.
Cap VIII
Uarder
man huggen eller slagin j hand, sva ath tvmulfinger krumpnar oc onytias, böte
III marc ath lytes bot, oc XII öra for then ther aer nest, VI öra for then
thaer aer nesth oc IIII öra for then ther aer nest, oc halff faemta örtug for
litla finger; oc saaren bötis epter thy the varda maetin.
Cap IX
Uarda
manne vtslagna framtender eller adhra tender, fyra v höse hvariom, tha aer thet
fulder limber; vari lyte j XII marc, oc XX marc ath saaramaalom. Varda fyra
taender vtslagna, böte VI marc for lytet oc XII marc til treskiptis. Vardha tva
vtslagna, böte III marc for lytet oc saex marker ath saaramaalom. Varder een vtslagen,
böte XII öra for lytit oc III mark ath saaramaalo.
§ 1 Hvar
som baade komber j saaraboth oc lytes both, tha gange
saaraboth til treskiptis, taki een luth malseganden, annan konnungen oc tridia
herede, och lytes boot malsegende eensamber. Hvar som lytis bötir sculu bötas
fore affhug, tha gange ae lytes böter vth meth saaramaalom. Ther
som affhug ey j komber, tha scal thet standa nat oc aar, vte, tha scal
heretzhöfdinge nempna VI men aff heradeno, the scula scoda hvath han aer sva
krumpen eller lytter, ath han aeghir lytes boot taka eller ey.
Cap X
Nu varder
man huggen kötsaar eller slaghen fulle skeno, böte ther fore VI marc, taki
malsegenden thre mark oc III marc gange til treskiptis. Varder man slagen eller
skuren minna saar aen nu aer sagt, oc tho synes blaat oc blodugt, böte III mark
til treskiptis.
Cap XV
Nu varder
kona sargat fullom saarom eller minne saarom eller baard, vari sva gild kona j
saara botom som man, vtan hon varde sva baardh eller huggen ,
ath hon föde döth barn; tha ökis both henna meth IX mark, oc ther aeghir j
hvarthe karl eller konunger.
§ 1
Sargar kona man, svari sva fullom botom som man, oc sökis henna maalsman, oc
böte aff henna penningom oc ey aff sinom.
Cap XVI
Nu varder
man huggen hofvdsaar, eller hvaria handa saar thet helzt aer som man maa dödh
aff faa, tha scal then som gerningena giorde, them saarom vaarda ther til nath
oc aar aer vte epter thet gerningen var giord, oc ey lenger, vtan heredznempd
vitnar oc svaer a tinge hvar sins laestom ath han aff handauerkom hans dödir
bleff, faste tha oc böte som annar drapare epter thy saken aer.
§1 Nu
varder man saar aff adhrom eller slaghin, komber then thet giorde oc bötir vidh
maalsegenden, konungen oc herade, oc malsegenden giffuer honom saeaet a moth;
döör han aff them saarom sidan bötir aeru bötta, oc för aen vte aer nat oc aar
epter thet gerningen vaar gör tha aegher malsegenden ey valdh ath hempnas, vtan
han scal lagha bötir taka, oc stande thet först j
botom som vp aer buret, sidan scal thet meth laghum krefuias som aater stander;
oc konunger oc herade lithen ath them botom som the haua vpburit, oc ther ökas
ey thera bot.
Cap XVII
Nu ganger
man ath adhrom thes viliande, ath han vil bondan scada eller hans hion a aker
om vaar eller a hans aaker eller aeng om höst, draeper eller hugger eller slaar
blanadh eller bloduite bondan eller hans hion, tha aer thet alt tvegilt som han
gör som tilkomber, oc alt thet ogilt som han faar.
§ 1 Nu
aen braadelica komber skilnader thera mellan a aaker eller aeng om byrgda
thima, tha böte som skils j saara maalom om hvars thera akomo, oc engle for
fridbrutet, oc thet scal heredznempd vita hvat ther aer santh om.
Cap XVIII
Nu gör
ouermagi fulsaere eller bloduite, then som meera aer aen siv aara oc minne aen
XV aara, böte XII öra for sar, oc XII öra for lyte aen the ther j aeru; gör han
minne akomo, som aer blaanader eller blodvite, böte III öra.
§ 1 Gör
ouirmagi saar eller blodhuite, siv aara eller yngre, vari ogilt; ther sculuu ey
böter fore ganga.
§ 2 J
them botom som ouirmagi scal böta fore, thaki thet
maalsegenden, oc hvarte konunger eller herede.
Cap XIX
Aen tho
ath gudh hauir gifuit mannenom quinnan til hielp oc vaderdan, tho ey til trael
eller fota trodh, oc bör hvart thera annat elska, hon han som hovd, oc han hona
som lim. Och thy huilken man som aff haat oc ondzko, j drukkenscap eller for
andra quinno sculd som han elskar, slaar hustru sina blaa eller bloduga, lamma
eller lytta, vari the alt j tvebotom, oc frender henna naeste varen malsegenda
ther til; nepser han hona for bruth henna skaeliga, vari saklös. Vithi heredznempd oc naagranna hvat ther om sant aer.
§ 1 Nu
saar man legho hion sith sva ath thet varder aff lambt eller lyt,
ligge thet j lagha botom som annat folk; nepser han thy for brut sin skaeliga,
vari ogilt.
Cap XX
Nu kan hunder
bita man, tha gifui aegenden vt hunden, eller böte sex öra. Kan annat faeae man
saaran göra, hvat fae thet helzt aer, böte aeganden saex öra. Varder then
lytteer som scadan fik, tha scal lytes boot vara sva stor som saaraboot. Vil aeghenden dylia at hans fae hauir thet ey giort, tha aehir hiin
vitzordh som scadan fik, vithi thet meth tveem mannom ath the faeae hafuir thet
giort.
Källa; Göran Ekberg.