Mantal

Mantal är en skatteenhet i Sverige under äldre tid. Ordet härleds ur ”antal män” men övergick tidigt till att betyda ”antal besuttna bönder”, d v s antal gårdar. Från 1630-talet var mantal en beteckning på en kameral skatteenhet, som avsåg ett hemman av sådan storlek att det kunde ge uppehälle åt en familj. De olika jordegendomarna i en by var åsatta olika mantal i förhållande till sin storlek och skatteförmåga. Mantalet bildade utgångspunkten för beräkningen av varje enskild gårds andel av skatter och pålagor samt utgjorde samtidigt en måttstock på fastigheternas andel i byns samfälligheter. I denna sistnämnda betydelse används ordet fortfarande ibland, annars förlorade det sin betydelse när grundskatterna avskaffades.

Mantalslängd.

Mantalslängd är en förteckning över personer som mantalskrivits i en församling. Stommen till mantalslängden upprättas av länsstyrelsen. Mantalslängden anses vara fastställd efter att ha hållits tillgänglig för envar under cirka tre veckor vid mantalsårets början och därefter prövats och undertecknats av lokal skattemyndighet.

Mantalspengar.

Mantalspengar är en skatt som infördes i Sverige 1605 och ursprungligen utgick med 1 öre per person mellan 16 år och 60 år. Efter flera ändringar fastställdes den 1863 till 40 öre för man och 20 öre för kvinna över 18 år. Mantalspengar avskaffades 1939.