1583 Sussekuld.
1633 Susekuld.
Susa efter brusa
(brus från Mörrumsån).
1529-08-02 Dombok.
Åtalade för att ha
förstört Ärkeiskopen Åke Ibsen Sparres fasta laxodling i Mörrumsån, i Elleholm.
6 bönder i Jämshögs
socken samt:
Peder Larsen i
Öelvadh (Öjavad).
Eskil i Krogekulla
(Kråkekull).
Nils Bondesen i
Susekull.
Peder Nielsen och
hans son i Agetorp (Åkarp).
Peder i Botorp (Boarp).
1530.
Kung Fredriks
befallning till några gode män att döma mellan ärkebiskop Åke Ibsen Sparre och
några bönder i Blekinge samt Lister om laxfisket i Mörrums å given 1530.
1530.
Ett Asarums
socknesvittnesbrev att förenämnde gode mäns dom om det våld som var gjort då
ärkebiskopens fiskeri var lagligen läst år 1530.
Sölvesborgs slotts
jordebok.
1583 Simon
1591-1592 Simon
Skomakare
1595-1596 Sven i
Susse kulde
1614-1615
Sölvesborgs läns räkenskaper, städsmål.
Anders Andersson i
Hifflerup? feste Susekull som Nils Gisesen upplät.
1614-1615
Sölvesborgs läns räkenskaper, förlov.
Nils i Susekull
flyttade på Hermands gods.
1617 Mantal
Festebönder, del av.
Anders Smed
1620-1621
Sölvesborgs läns räkenskaper, saköre.
Anders Smed i
Susekull, til af mandtuillighed icke til terar fjerdingsmand.
1624
Prästrelationerna.
Asseromb. Her er
Ingen memorabel gammel tale eller monument: eÿ heller nogen Herregaard.
Mens her er disse 10
smaa Bÿer som effterfölger. Asseromb som haffuer 13 gaarde foruden Preste- oc
Deignegaard. Torup haffuer 6. Tostorp haffuer 4. Frorup haffuer 4½. Tarrerup 3.
Tobberÿ 3. Dÿerÿ 3. Stillerÿ 5½. Gungvale 6. Hoge 5.
Torper ere 62.
Aagerup. Abberemole. Askeremole. Baggemole (obekant enl. fotnot). Bentzbo.
Biörnemole. Buddestorp. Boerp. Bokuld. Bögemole. Danmarck. Danstorp. Dragebierg
(obekant enl. fotnot). Dröszbo. Dale er 2 gaarde. Ebberup 2 gaarde. Elmtemole.
Elsebrönne. Emmindebo. Frostenstorp. Grimsemole. Helffude. Hundemare. Horsery.
Hjortebrönne. Heirenaesz. Hommandeböigt. Humblemole. Höjeböget. Hiortegiöll.
Hunsiömole. Hiuleremole. Ingereheÿ. Iremole. Kraakuld. Knaggeli. Kulemole.
Langsiönaesz. Lejergielszmole. Langebo. Liunxemole. Lovbierg. Munckehusz.
Möllegaard. Nödebrönne. Paagemole. Pibebo. Raa. Rompebo. Ringemolen. Sandviig.
Stiernö 2 gaarde. Strömme Mölle. Susekuld. Suansiömole. Slentzemole. Toggerÿd.
Tranemole. Trollebo. Öjemole. Öjevad 2 gaarde. Öxnemole.
Möller - j. Squatter
- 42.
Om Maanedernis
Naffne veed ingen her nogen forÄndring, mens Glug- oc Blidemaanet kaldis I
gemeint Kempers Maanet. for huad Aarszag veed ingen ret.
Peder B. Struck G.
O. t. sammeledes.
1624-1625
Sölvesborgs läns räkenskaper, saköre.
Sven Andersen i
Susekull lägersmål med Gertrud Esbjörnsdotter den tid var till hem i Jordgöl.
Se Ämneboda.
1625-1626
Sölvesborgs läns räkenskaper, städsmål.
Nils Andersen och
Sven Andersen feste ½ Susekull som deras fader upplät.
1627-1628
Sölvesborgs läns räkenskaper, saköre.
Åke Svensen i
Tostarp för klammeri han gjorde Anders Smed i Susekull. Olof Ulf i Slänsmåla
för samma klammeri han var med uti.
Sölvesborgs slotts
jordebok.
1619 Anders Smed
1622-1623 Nils
1623-1624 Anders
Smed
1630-1631 Anders
1631-1632 Anders
1633-1634 Anders
Smed
1637 Mantal, del av.
Anders
1637-1638 Sölvesborgs läns räkenskaper,
städsmål.
Mats Andersen i Susekull städslar 1/4 ibm av
sin fader.
1637-1638 Sölvesborgs läns räkenskaper,
saköre.
Tommis N: som tjänade i Susekull för han
brukte Peder Nilsens häst i Torarp utan lov.
1645-1646 Sölvesborgs läns räkenskaper,
saköre.
Mats Andersen i Susekull blodvite på Åke
Jensen i Torp (Torarp).
Göta Hovrätt, Criminalia volym EVAA:43.
1659-11-09, Nils Matsson i Långasjönäs dräper Sven
Svensson i Boarp med en kniv i käften. Svens bror Per Svensson i Trensum. Nils
far Mats Andersson i Susekull.
Jordebok 1663.
Mats Andersson. Helt kronohemman
Jordrevning 1671.
Mats Andersson,
efter gamla jordeboken 1658, helt kronohemman
åbos och brukas nu
1671 av
Änkan Sissa salige
Mats Anders
Betalar ordinarie
efter jordeboken. Termin- och salpeterskatt 1 daler 7½ öre.
Och för den övriga
terminskatten som är 9 daler presterar med dagsverken och timmerkörslor till
skeppsbyggeriet i Karlshamn.
Dessutan koppskatt.
Häråldspenningar
årligen 10 öre silvermynt.
Efter egen
bekännelse utsås 5 tunnor samt höstas 10 lass hö.
Ung bokskog till 6
svins ollon. Däruti lite ekskog beräknat.
Ung furuskog till
sparrar.
Susrskog av al och
björk till nödtorft.
Fiske i Mörrums å
och i insjöar.
Två små ålvarmar.
En skvaltkvarn i
Mörrums å, kan mala hela året.
Mulbetet skrint.
Kan föda; 10 boskap,
3 hästar, 8 får, 8 getter och 6 svin.
Lantmätarens kalkyl;
1 tunna och ¾
skäppor sandjord och kampsten, 6 ¾ daler.
4 tunnor sandjord
och grus, 24 daler.
Ängen hårdvall till
16 lass hö, 16 daler.
Fisket i Mörrums å
och insjöar och ålvarma ansättes emot, 9 daler
Summa 55 ¾ daler.
Uppsätts till 3/8
krono.
Extra ordinarie
skatt; 7, 21, 15 daler.
Ordinarie skatt; 4,
0, 9 daler.
Koppskatt; 4, 0, 9
daler.
Kyrko- och kronotionde
2 skäppor råg och korn.
Biskopstionde 1 ½
öre smt.
Prästtionde 2
skäppor korn, 1 ltt smör, helneskyld ½ ltt smör.
Angående kvarnen i
Mörrums å, skattar för den i årligt landgille 2 ¼ daler eller 1 tunna mjöl.
1671 Verbart
manskap.
Sissa Mats Anders
Eskil Persson
Nils Jönsson
Dräng Per Persson
Asarum 1677-03-11
Trohetsförsäkran.
Nils Jensson
Eskil Persson
1684-1696
Katekislängd.
1684 Mats Nilsson
1684 Olof Nilsson
1684 Pelle Nilsson
1684 Måns Nilsson
1684 Mats Eskilsson
1684 Nisse Eskilsson
1684 Mickel
Eskilsson
1686 Mats Nilsson
1686 Mats Eskilsson
1687 Olof Nilsson
1687 Mats Nilsson
1687 Nils Eskilsson
1687 Mickel
Eskilsson
1696 Per Nilsson
1696 Mats Nilsson
1696 Pelle Nilsson
1696 Tjänstegosse
Nils
1691-06-22 Dombok.
Kronans länsman Erik
Spak mot Jöns Nilsson, Per Nilsson i Susekull och Sven Persson i Hägersnäs
(Härnäs), för slagsmål och knivsting på kyrkvägen den 24 maj. Jöns och Per
tillstår att de varit ihop med Sven, men att det inte var något stort och att
det skedde i Möllegården på gården om aftonen efter solgladningen.
1698-10-01 Dombok.
Jon Olofsson mot Per
Nilsson i Susekull, angående slagsmål.
1699 Hällaryds
födelsebok.
Ingvars kvinna i
Susekull är fadder åt Måns Nilssons barn Nils i Metaremåla, Hällaryd.
1691-1700
Dombokssammandrag.
1691-04-22 Bonde Jöns
Nilsson Susekull Slagsmål Svarande
1692-02-03 Bonde Sone Susekull Frånvarande Svarande
1692-07-11 Bonde Sone Susekull Skuldfordran Svarande
1693-03-01 Bonde Sone
Olofsson Susekull Tjänstelön Svarande
1697-10-05 Hustru Berta Persdotter Susekull Arv Omnämnd
1697-10-05 Bonde Sone
Olofsson Susekull Arv Omnämnd
1699-07-10 Bonde Nils
Jönsson Susekull Frånvarande Svarande
1699-07-11 Bonde Nils
Jönsson Susekull Förmyndarskap Svarande
1705-02-20 Dombok.
Drängen Per Persson i Stampemölla lägersmål
med konan Ingeborg Nilsdotter i
Susekull. Barn avlat och lever.
1705-06-05 Dombok.
Per Månsson
vådaskjutit sin bror Måns i handen.
1706-02-13 Dombok.
Måns Bengtsson i Öjamåla som innehar sina
syskons arv i gården ibm åligger att de hos Algot Matsson i Häggarp, Bengt
Matsson i Askaremåla och Ingevald
Matsson i Susekull innestående dem tillhöriga 20 Cr smt få emottaga och
därefter Algot med sina bröder därifrån befrias.
1706-02-14 Dombok.
Badaren i Karlshamn mäster Mikael
Sonnenberger instämt Måns Nilsson i Susekull för resterande fältskärslön. Måns
ej närvarande.
1706-05-22 Dombok.
Måns Nilsson i Susekull har slagit Jöns
Persson Hallandsboda i Bökestugo krog ett köttsår i huvudet samt en örfil och
stött honom omkull. Skedde under en helgdag. Ersättning för fältskärslön utfört
av badaren Mikael Sonnenberger.
1706-10-23 Dombok.
Kontrakt mellan
Henrik Fries och Håkan Månsson i Möllegården, Jon Månsson i Ysnamåla, Ingemar
Matsson i Susekull angånde deras vägstycken, byte dem emellan. Daterat
Karlshamn 1705-10-18.
1706-10-23 Dombok.
Slagsmål mellan Isak Månsson i Öjamåla och
Sven Nilsson i Susekull. Isak svårligen överfallen och slagen. Sven slagit ett
slag men ej mer. Isak åberopar vittnen; Bengt Persson i Högaböke och Måns
Persson Skytt. Bengt vittnar; Isak kommit in i Bengts stuga tilltingat
gårdmannen Jöns Svensson att ärja för sig, då han i det stället ville timra för
nabon Lars Jeppsson och straxt därefter har Sven kommit in och hälsat på honom
varför Isak frågat varför han inte hälsat på honom, Sven svarade att han hälsat
på gården och det var nog. Isak frågar Sven om det var sant att Sven skulle slå
Isak vid gillet. De satt sig ner och tagit en sup brännvin, Sven uppstigit för
att gå, Isak frågade hur det skulle vara dem emellan, Sven bockat sig neder
tagit ett trä och slagit Isak två hål i huvudet och ett svårt slag över axeln.
Bengt särat på dem och bett Sven gå ut. Mer vet inte vittnet. Måns vittnar
detsamma. Har Isak slagit igen? Svar nej. Isak varit sjuk länge av slagen och
har inte kunnat sköta sitt. Begär ersättning för sveda och värk, fältskärslön,
tidsspillan m m.
1708-04 Dopbok.
Kvinnfolket Magnild Månsdotters oäkta barn
Sissa föds i Bengtsboda i Asarums sn och döps där. Sven Olssons hustru Ingrid i
Kullemåla bar dottern. Pigan Hanna Jönsdotter i Hallandsboda i Jämshögs sn var
fadder. Utlagt till barnafader blev salpetersjudaren Nils Nilsson i
Susekull.
1708-06-17 Dombok.
Kronolänsman Jöns Rabbe angivit
salpetersjudaren Nils Nilsson i Susekull och Magnel Månsdotter i Bengtsboda för
lägersmål.
1708-06-18 Dombok.
Tvist mellan Joen Olsson i Ysnamåla
skattehemman och Måns Nilsson i Susekull kronohemman angående skog och mark.
1708-08-18 Dombok.
Angående tvisten mellan Joen Olsson i
Ysnamåla skattehemman och Måns Nilsson i Susekull kronohemman. Gäller
markaskäl, fiske i Rumpegöl och Breagöl samt bäcken mellan gölarna som är
gräns. Rätta märket i bäcken. Till en sten vid Furukärr, Kärrsten kallad, över
Bokehultet till Kärrsjönäs norra notevarp.
1708-10-29 Dombok.
Änkan Hanna Månsdotter i Susekull,
resolution 1695-04-19 angående besittningsrätt. Omyndiga styvbarn nämns.
1710-10-25 Dombok.
Sven Persson i Härnäs slagit Måns Nilsson i
Susekull tre slag samt Eskil Nilsson i Svansjömåla ett slag över armen. Måns
slagit tillbaka.
1710-10-25 Dombok.
Måns Nilsson i Susekull fordran för skuld
samt utfört arbete hos Per Nilsson i Slänsmåla.
1711-11-02
Bouppteckning.
Borgaren Jöns
Nilsson Susekull. Arvingar är änkan. Övrigt: Inventering av kvarlåtenskapen.
Bouppteckning 1711-12-02
Karlshamn.
Sjömannen Jöns Nilsson Susekull.
Arvingar: Änkan Karin
Persdotter.
Mannens bröder: Per Nilsson,
Mats Nilsson, Olof Nilsson, Sven Nilsson och Per Nilsson d.y., samt brodern
Måns Nilssons dotter Nilla Månsdotter och svågern Sjömannen Jöran Jöransson,
som till hustru haft Jöns Nilssons syster Nilla Nilsdotter, med vilken han
avlat barn som nu är arvsberättigade. Brodern Per Nilsson i Susekull. Sven
Nilsson i Susekull. Brorsdottern Nilla i Susekull. Svågern Jöran Jöransson i
Susekull. Brodern Mats, arbetskarl i staden. Olof Nilsson Susekull, timmerman i
staden. Per Nilsson Susekull, skeppstimmerman i staden
Övrigt: Jöns Nilsson haft två
barn, sjuka samtidigt som han själv, enligt räkning på medikamenter år 1711.
1713-10-29 Dombok.
Kronolänsman stämmer för mötets försummelse;
Sven Nilsson och Jöns Månsson i Susekull.
1716-06-13 Dombok.
Henrik Jönsson i Susekull och Jöns Håkansson
i Trensum förlikta angående skuld. Nämns Henriks giftemålsman Gisle Persson,
vilken är död
Jordebok 1718.
Nyköpt skatte 25
augusti 1720.
Katekis 1718-06-25.
Sven Nilsson
Piga
Änka
1718-10-07 Dombok.
Uppropsförsummelse. Sven Nilsson i Susekull.
1719-02-07 Dombok.
Efterspecificerade hemmansbrukare av länsman
Hans Kristoffersson anklagades för tredska och försummelse med kronoskjuts då
tyska officerarna till Kalmar län skulle skjutsas; Susekull Sven Nilsson.
1719-02-07 Dombok.
För hållskjuts eftersättande vid Asarums
gästgivaregård erkände; Susekull Sven Nilsson.
1724-11-03 Dombok.
Kronolänsman Hans Kristoffersson kärar nämndeman Sven i Kråkekull
angående att han förliden sommar fört ett par oxar över ån till Högaböke och
därmed spridit boskapssjuka i Asarums socken. Svens oxar var i maj på Susekulls
mark, boskapssjukan kommit i juli till Högaböke, 40 nöt döda. Smittan kommit
till boskapshopen innan Svens oxar kom.
1725-02-26 Dombok.
Jägmästare Jonas Humble kärar handelsman Hack Henriksson
i Karlshamn tillika med skeppare Peter Ekman angående olaga hygge.
Proviantmästare Söderdal har i april månad förlidet år fraktat den båt Ekman
fört till Karlshamn och att Hack där intagit ekvirke, Ekman har inte kunnat få
full last i Karlshamn utan tvingades att gå till Sandvik med lots och där
intaga åtta stämplade träd. Tre karlar har då kommit och slagit kronomärke på
lasten, vad det betydde förstod Ekman inte. Då provianten sinade och på order
av Hack har han gett sig iväg. Ekmans redare kommerseborgmästare Saur i
Karlskrona hade gett honom order att gå till Karlshamn. Hygget i Ellestad
omnämns. Timmerman Johan Susekull i Karlshamn inkom med en skrift; Att han är
skadad i knät och inte kan komma (…).
1725-10-25 Uppbud och inteckningar i Göta
hovrätt.
Handelsman Hack Henriksson angående Sven
Nilssons i Susekull obligation om 247, 15 daler, inteckning i lös och fast
egendom, daterad 1725-10-23, uppbud 1 ggn.
1726-03-01 Dombok.
Per Nilsson Susekull i Jepps Hoka kärar sin
bror Sven Nilsson i Susekull angående arv i Susekull 3/16 skatte efter svågern
Göran Göransson Vik och systern Nilla Nilsdotter, vilka har dött utan arvingar.
Nilla död hos sin bror Sven i pesttiden då Göran var till sjöss och några dagar
senare dog hennes enda kvarlämnade dotter Karna Göransdotter. Göran levde 1715
och genom två brev från Amsterdam sagt att om han skulle avlida på sjöresan så
skulle Sven behålla kvarlåtenskapen orubbad. Tinget dömer att Per inte har rätt
till den skänkta egendomen.
1727-05-30
Dombok.
Skogvaktare Jonas Hullgren kärar gårdman Karl Andersson
i Öjamåla angående utsatt skogseld i Susekulls mark, två ekar blivit brända. En
gnista av dess tobakspipa kommit ut på marken. Då han velat släcka har han
blivit illa bränd. Målet uppskjuts tills man vet om ekarna kommer igen.
1727-06-01 Dombok.
Sven Nilsson i Susekull käras av pigan Märta Karlsdotter
i Hoka angående innestående fem års tjänstelön om 9 daler per år. Sven ej
närvarande, ej instämd vid rätt tid. Sven döms i sin frånvaro att betala 45
daler plus rättegångskostnader. Pliktar för sitt uteblivande.
1727-11-08 Dombok.
Handelsman Hack Henriksson företedde sin fordran hos
Sven Nilsson i Susekull på 440 daler 12 öre vilken är intecknad uti 3/8
skattehemmanet Susekull. Anhåller om fasta och sköte eftersom han inget klander
åhört vilket beviljades.
1727-11-08 Dombok.
Beviljades handelsman Hack Henriksson Schougard såsom
innehavare av 3/8 skattehemman Susekull förbud mot de som i hans skog eller
fiskevatten honom förfördelar eftersom han ifrån andra byar skall äga avdelt
egendom.
1728-11-04 Göta hovrätt.
Räntmästare Zacharias Wiens i Karlskrona
anhåller om inteckning i handelsman Hack Henrikssons egendom Susekull om 1 059
daler.
1728-11-06 Göta hovrätt
Handelsman Magnus Collin inger obligation om
550 C utgiven av handelsman Hack Henriksson, egendomen Susekull intecknas.
1730-10-30 Dombok.
Räntmästare och rådman Zacharias Wiens i Karlskrona
tillika med rådman Peter Mesterton i Karlshamn kärar handelsman Hack Henriksson
angående fordran om 1 059 C, utmätning i 3/8 skatte Susekull. Tolagsmästare
Jakob Alm på kärandens sida. Hacks hustru Britta Catharina Enok andrager att
mellan henne och hennes man finns en pakt daterad 1712-01-16 att 1 000 C är
hennes farsarv samt att 150 specie är en morgongåva av den 5 februari samma år.
I tinget 1728-03-05 reserverar hon dess rätt i Susekull, vilket är inlöst med hennes
pengar. Landshövding Palmfeldts resolution inges. Rådstugeprotokoll 1728-11-16
biläggs; Britta Catharina har 306 C av farsarvet fortfarande innestående hos
sin mor Marna Horner, dess hörngård i säkerhet. Arvet nu transporterat till den
holländske fabrikören Isak van der Zee för en av honom gjord försträckning.
Hovrättskommissarie Karl Gustav Lessle inger ett förseglat brev, vilket nu
öppnas där Hack andrager att utmätning i Susekull icke är i konform då hustrun
har farsarv i boet. Resolution; Målet remitteras till rätt forum i Karlshamn.
1734 Mantalslängd.
Båtsman Fix, gift
Båtsman Frimodig,
gift
Bonde Mats Truedsson
1734-11-05 Dombok.
Kompaniskrivare Jonas Hall
fullmäktig för båtsman Botel Blåfjäll, vilken kärar gårdman Sven Nilsson i
Susekull angående arv om cirka 29 C. Arv daterat 1712 från Blåfjälls hustru
Nilla Månsdotter, Sven är hennes farbror. Sven sålt hemmanet till handelsman
Hack Henriksson i Karlshamn. Arvet avkortat från köpeskillingen. Botil och
Nilla gifta för 3/4 år sedan. Resolution; Arvet är Nillas fädernearv och
mödernearv i Susekull. Sven på grund av fattigdom sålt Susekull till Hack
Henriksson. Hack åtagit sig att vara ansvarig för Nillas arv. Tinget finner att
arvet skall hållas inne i Susekull till Blåfjälls förmån.
1734-11-11 Dombok.
Häradshövdingen anmodas av landshövdingen att till
högstbjudande auktionera ut 3/8 skatte Susekull, vilket Hack Henriksson tillhör
och som framlidne rådman och räntmästare Wiens i Karlskrona intecknat.
Handelsman Magnus Collin i Karlshamn gav högsta budet om 613 daler. Rotebåtsman
Botel Blåfjälls hustrus fädernearv om cirka 67 C skall innehållas av Collin
tillsammans med auktionsprovitionen.
1734 Göta hovrätt.
Handelsman Peter
Schaj inger köpebrev daterat 1734-12-27 på 3/8 Susekull för 700 C utgivet av
handelsman Magnus Collin i Karlshamn, uppbud 1 gången.
1746-03-24 Dombok.
Interimskronobefallningsmannen
Nikolaus Schmidt kärar följande angående försummade uppbördsmöten; Jöns
Andersson i Susekull.
1746-11-25 Dombok.
Avhandling mellan
köpman Petter Schaj i Karlshamn och avskedade soldaten Per Persson Stork. Schaj
upplåter lilla remsan mellan Kärrsjön på södra sidan och Holländarevägen på
norra sidan, Möllegårds heja på sydvästra änden och Ysnamåla märke på
nordoständan för 16 daler silvermynt. Därpå må han bebygga och bo i sin
livstid, efter deras död faller tomt och torp till Susekulls hemman.
1746-11-28 Dombok.
Indelningsbåtsman
Jöns Hansson Fix för Susekulls rusthåll anklagas av kronolänsman Kristoffer
Schmidt angående att Fix lägrat och med barn rått kvinnspersonen Bengta
Bengtsdotter nu vistandes i Gungvala. Hon vid sista midsommartid framfött en
flicka, vilken ännu lever. Fix vill äkta Bengta som han lärde känna i Gränum
(Jämshög) där barnet är avlat. Bengta bott i Bräkne härad sedan sista Valborgsmäss.
Fix hustru Karin Nilsdotter, vilken är född på landsbygden vid Växjö, har
övergivit honom 1740 och orten avvikit, hon är efterlyst i Bräkne härad och i
Väckelsångs- och Uråsa socknar i Kinnevalds härad. Karin framfött barn medan
han låg på Hårjanko på ekvirkeshygge kommenderad. Hustrun synts vid Granefors i
en båtsmansstuga, legat där i tre nätter. Fix sydde skor i Gränum, Bengta är
båtsmansänka. Fix tingat en stuga i Gungvala, Fix idkat skogsgärningar i
bygden. Bengta är så sjuk att hon inte kan närvara vid tinget. Lägersmålet bör
dömas i Listers härad.
1775
Lantmäteriförrättning mellan Susekull och Knaggelid.
Sedan
herr lantmätaren Hedengran uppå herr kamrer Montans anhållan blivit förordnad
att uppå rågången mellan bemälde herr kamreren och mitt hemman, har jag väl
uppvisat följande märken som i alla tider efterlevande blivit (sida 5)
nämligen: först uti en ek vid ån där det börjar, därifrån till Sandkullen
vidare till en sten, därifrån öster till en liten holme uti ett kärr,
Märkeskärret kallat, vidare till en jordkulle där märket stöter i Bredagyl men
alldenstund merbemält var kamreren dessa förenämnda märken ej erkänna vill,
utan försöker tränga sig in uti min mark, ty är allra ödmjukaste anhållan att
mätning och delning må för sig gå så väl över herr kamrer Montans som min mark
och därefter lagligen delas efter hemmanstalens storlek.
Med
djupaste vördnad framhärdar eders höga nådes allra ödmjukaste tjänare Jöns
Störjesson i Knaggelid.
(sida
6) År 1775 3:e dagen av juli månad enligt en i laga tid och vederbörlig i
predikstol kungjord termin, tillställde sig undertecknad för ---- tillförordnad
tjänstgörande extra lantmätare uppå 3/8 dels kronoskattehemmanet Susekull uti
Blekinge, Bräkne härad och Asarums socken, att enligt landshövding Johan von Rajalins
remiss av den 27 mars sistlidne uppå låta, och å karta avfatta samt beskriva,
alla de råskillnader, som kring nämnda hemmans skog och mark.
Samma
dag ansökte sig nämndemannen Bengt Truedsson i Kärrabol från Jämshögs socken,
samt kronolänsman Hans Bergström, att nödig ämbetes handräckning meddela,
enligt kronobefallningsman Christian Mützells order, av den 1:e dennes, och
förekom ägaren (sida 7) till hemmanet Susekull kamreren och regementsskrivaren
Christian Montan, vilken begärde mätning, hos konungens befallningshavande
rekvirerat, från de nästgränsande hemmanen infann sig deras jordägare, som är
följande: först skattehemmanet Knaggelid ½ hemman, jordägare Jöns Störjesson,
ifrån halva skattehemmanet Ysnamåla Jakob Svensson, änkan Bengta Svensdotter
igenom drängen Carl Jakobsson, änkan Ingrid Nilsdotter igenom dess trolovade
fästman drängen Sven Gunnarsson från Möllegården och änkan Johanna Matsdotter
igenom samma dräng, men ingen fullmakt från dessa änkor förevisades ej heller
anmälde sig någon för de omyndiga barn som i dessas sterbhus kunna finnas. För
frälsehemmanet Möllegården ½ förmedlat till 1/4 del, frälseinspektor på Ljungby
herrgård Axel Kjellman, enligt major Gabriel Sporres skriftliga fullmakt av den
1:a dennes, vilken herre till detta hemman är ägare, men ifrån hemmanet Jordgyl
(står Jolagyl), vilket uti den så kallade Kärrsjön ----, kom ingen till städes.
(sida 8). Sedan alla vederbörande således framlagda blivit av lantmätaren sitt
ämbetes---- vid protokollet intagit uppvisades icke allenast
lantmätarekontorets constitato vill för underteckna av den 26 april 1774 att å
eget ansvar och redogörelse och vånda såsom extra lantmätaren göra ---- i
Blekinge, samt Kunglig majestäts höga befallningshavande dess förenämnda förord
---- till denna förrättning, utan och Kunglig majestät allranådigast för ----
storskiftesförordning för Blekinge av den 14 december 1762 varefter alla nödiga
anstalter gjordes, till mätningens början mot hemmanet Knaggelid å nästa dag.
4
och 5 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol och
Pål Nilsson från Asarums by (infälld svårläst rad) rågångs mätningen emot
skattehemmanet Knaggelid, och varav början stadde vid östra sidan av Mörrums å,
å västra sidan Jämshögs socken och Listers härad och Hallandsboda hemmans ägor.
Innan mätningen sade kamrer Montan att han nyligen blivit ägare till Susekulls
hemman och att han icke har bekantat sig så noga med dess ägor. Ett utdrag ur
1671 års jordebok framlades. Varför han anmodades två bofasta hederliga dannemän,
nämligen Gisel Truedsson i Hallandsboda och Masse Truedsson i (sida 9)
Danstorp, att rågången mot Knaggelid utvisa, och därom sina berättelser utgiva,
då Masse Truedsson 75 år gammal berättade, att han för 42 år sedan bodde på
Susekull och av vilket hemman han då var ägare, under den tiden användes alltid
märket mellan Susekull och Knaggelid en uti den så kallade Svågerviken vid
östra landet av Mörrums å, berättade dessutom, att Susekull före Masses tid
innehades av en vid namn Sven, som på Susekull varit född och så uti en ålder
av några och 60 år, för Masse berättade, vid ett tillfälle denne Sven gick upp
uti backen och ---- mitt för Svågerviken och ---- att denne Sven ifrån sin
barndom hörde, det märket mellan Susekull och Knaggelid gick uti Svågraviken,
samt sedan till en ek uti liden och därifrån till Sågskär samt sedan från
Sågskär rätt ned till Bredagyl, tilläggandes Masse, att han såsom född uti
hemmanet Hallandsboda, av en gammal bonde därstädes vid namn Sven som dog för
10 á 12 år sedan och då varit över 80 år gammal samt i Hallandsboda född, hört
berättas: att rågången mellan Susekull och Knaggelid går åt Hjortadrevet neder
Svågraviken vid östra landet av Mörrums å, vill Masse Truedsson denna sin
berättelse med ed fästa vid behörig domstol om så påfordrades.
Gisel
Truedsson i Hallandsboda 61 år gammal berättade, att för omkring 20 år sedan,
då hade Knaggelids jordägare inhägnat en hage långt söder om det märket
Knaggelids jordägare nu uppvisar (sida 10) då vid ett tillfälle som
Hallandsboda byamän varit samlade, hade en av byamännen av Masse Truedsson
nämnde Sven Persson i Hallandsboda sagt offentligen, att Susekulls jordägare är
efterlåtna och förvetna, som låter Knaggelids män ingärda deras mark, att då
tillika sagt, att märket mellan dessa hemman går neder Hjortadrevet samt rätt i
Svågraviken, men Gisel kunde nu ej utvisa den omtalade Svågraviken, för övrigt
berättade Gisel, att Knaggelids bönder Djur och Henrik redan år 1725 för Gisel
utvisat att Sågskär, beläget nära en väster om Slänsmåla kyrkväg, vilka
Knaggelids borna för Gisel sagt, att detta Sågskäret skall vara rätt ut till
vidare mellan Susekull och Knaggelid, viljandes jämväl Gisel, denna sin
berättelse med ed fästa vid behörigt ställe, om så påfordras.
För
övrigt uppvisade herr kamrer Montan att av Nicolaus Lindahl, Petter Wollin och
Sven Lundberg ett extrakt av 1671 års jordebok, utgivit 1747 den 7 oktober uti
Karlskrona landskontor av herr landskamrer Bergman, vilket utvisar, att
Susekull är under nummer 78 av Bräkne härad och Asarums socken 3/4 mantal, och
skall äga fiske uti Mörrums å, samt uti en insjö som kalls Kärrsjön samt
Rumpegyl och Bredagyl såsom ock i två små ålvarmar, till litet fiske, och i
anledning av detta jordeboksextrakt, som Masse och Gisel Truedssöners (sida 11)
berättelser, den de på sin själs salighet med ed vill fästa påstod, att
rågången mellan hemmanen Susekull och Knaggelid bör gå, av Svågraviken till
Sågskär och vidare därifrån till Öjamåla märke vid Bredagyl med något stega
dokument bevisar sig ha rättighet till fisket i nämnda gyl, eller uppvisar vid
gylet något sådant bolstede skäl, som rättighet till skog och mark vid
Bredagyls västra land tilläggas, denna av herr kamrer Montan uppvisade rågång
bestridde Jöns Störjesson i Knaggelid alledeles, såsom olagligen anhållen, att
undertecknade lantmätaren ville avhöra två goda mäns berättelse, om denna
rågång, dem Jöns nu hitkallat, vilka är Per Svensson i Öjamåla och Håkan
Eriksson i Kullemåla, vilka nu på stället berättade: nämligen Per Svensson 76
år gammal, att han är född i Småland men bott i Öjamåla i 50 år, han i alla
sina dagar hörde av Knaggelidsborna berättas, att röret mellan Knaggelid och
Susekull gått ifrån en ek vid östra landet av Mörrums å, samt en därvid belägen
sandkulle och åt Sågskäret, samt sedan i Bredagyl, varå samma? skola vara
lagda: varandes i ett kärr på västra sidan Bredagyl en liten sten eller ö,
varuti rågången skall gå, men kunde (sida 12) ej berätta varuti det så kallade
Hjortadrevet skall vara beläget, ej heller om det är något märke mellan de
nämnda hemmanen, tilläggandes att vi Bredagyl skall funnits en jordkulle,
varuti rågången skall senare (svårtytt) dess Per Svensson denna sin
berättelse med ed befästa vid domstol
när så påfordras.
Håkan
Eriksson 57 år gammal berättade även under eds förpliktelse, att för ungefär 24
år sedan gick han på bygden och sydde, och var i Knaggelid hos Måns Karlsson
därstädes, eller nuvarande jordägarens fader, då som och Måns gick för att leta
efter räv, då Måns för Håkan utvisat flera ---- sandkulle med Bredagyl som han
sade varit (kladdig text med överstrykningar) märke sedan emellan Knaggelid och
Susekull (kladdig text) men om sandkullen samt eken vid Mörrums å, har Håkan
ingen underrättelse, ej eller har han hört någon annan än nämnde Måns Persson i
Knaggelid, talat om denna rågång. Jöns Störjesson i Knaggelid tillspordes om
han ej hade några dokument över denna tvistiga rågång, men gav därpå till svar
att sådana ej hos honom nu finns (sida 13) men vill uti landskontoret dem
utläsa, om någon underrättelse kan behållas, om tid och tillfälle därtill
lämnas, efter Per Svenssons och Håkan Erikssons berättelser påstod Jöns
Störjesson, att rätta rågång emellan Knaggelid och Susekull bör vara att gå,
ifrån en ek vid östra landet efter Mörrums å, samt en därvid belägen sandkulle
därifrån åt Sågskäret och vidare över ett kärr som Jöns kallar märkeskärret,
till en jordkulle vid Bredagyl, Jöns påstod anständigt att denna rågång alltid
varit och blivit hållen emellan efternämnda hemman Susekull och Knaggelid,
omnämnda Svågerviken utvisades av Masse Truedsson i Danstorp, vid det på kartan
antecknade stället.
Nummer 1. Eller
Svågervik, belägen vid östra landet av Mörrums å, mittför norra landet av en
liten holme i ån, och något väster om allmänna vägen till Knaggelid, och går
ifrån denna å efter herr kamrer Montans påstående stridiga rågång till
Nummer 2. Sågskäret
beläget 20 aln väster om Slänsmåla kyrkväg samt straxt öster om en liten kurra
ett litet kärr, varandes detta Sågeskär (sida 14) mellan en fura och en björk på
norra sidan för en på södra sidan samt 7 aln emellan bägge dessa träd, vidare
härifrån
Nummer 3. En sten såsom
skiljemärke emellan Öjamåla och Knaggelid, varandes denna sten lite från landet
uti Bredagyl belägen, vid nordvästra änden av gylet. Jöns Störjessons i
Knaggelid påstående är
Nummer 4. En ek vid östra
landet av Mörrums å, straxt väster om Knaggelids kyrkväg, så sandkullen, till
före beskriven Sågskäret nummer 2, och vidare därifrån över ett kärr som
Knaggelidsåboen kallar märkeskärret till
Nummer 5. En trind stor
kulle 39 aln väster om Bredagyls västra land, samt 115 aln neder om södra änden
av detta gyl. De tvistande påvisades väl, att någon billig förening borde
påstrukes om denna stridiga rågång, men kunde ej träffas, utan anhåller nu som
förr Jöns Störjesson från Knaggelid, att få tid och tillfälle till nästa vecka,
att framskaffa dokument om de finns, som dess uppge rågång kunna styrka, vilket
ej kunde vägras, emellertid upphör med tvisten en ---- uppgående, utan blev
tvisteparken endast, till allting sitt innandöme avfattad samt de ---- uppge
rågången.
(sida
15) Den 6 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol
och Pål Nilsson i Asarum, med herr kamrer Montan och samtliga jordägare från
hemmanet Ysnamåla; i vilket när ---- med rågångens avmätande ett uppgående
företogs, emellan Susekull och Ysnamåla, då Ysnamåla män företedde en Bräkne
häradsrätts dom av den 18 augusti 1708, varifrån inhämtades, att då tvist varit
emellan Ysnamåla och Susekull om rätta rågången, häradssyn har blivit hållen,
de tvistande vid häradssynen, sig förenats på följande sätt: att rågången skall
vara i bäcken som går från Bredagyl utföre till Rumpegyl och därifrån söder i
en sten, som ligger vid Furukärrets norra notvarp. Och vad bolskogen vidkommer,
så skolade den efter hemmanens storlekar den som jordeboken den tillägger
proportionaliteter till svins ollon nyttja, med en (sida 16). Ett vite om 20
daler sattes till den som bryter denna dom. Rågången mättes efter den
utvisning, som å båda sidor skedde nämligen; ifrån Bredagyls södra ände vid
bäckens utlopp vid
Nummer 6. Efter bäckens
krökning, till dess han rinner in uti Rumpegyl vid oset om stället
Nummer 7. Rumpegyls norra
os, samt därifrån över Rumpegyl till Rumpegylsbäckens avlopp vid
Nummer 8. Rumpegyls södra
os, därifrån efternämnda bäck till dess den kröker i öster och rinner igenom
Ysnamåla vång, samt norr om gården, varest vid bäckkröken en stor jordfast sten
utvisas
Nummer 9. Märkesstenen
kallad, vilken har 4 sidor av vilka den norra är slät samt 4 aln bred och 5 1/4
aln hög, den nordöstra 1½ aln bred samt ojämn, den östra 6 aln bred mest jämn
och den västra sidan 5 3/4 aln bred, som är mest jämn men ihålig så väl vid
roten som ovanpå, denna sten har en fast kant i söder och är trekantig samt
spetsig i toppen. Ifrån denna sten, går rågången linje recta till
Nummer 10. Kärrsten
belägen vid norra kanten av Furukärret och söder om en hög skärvbacke, denna
sten är jordfast samt 4½ aln lång för öster och väster samt 2 3/4 aln bred för
norr och söder 2 aln hög på sydvästra krönet; på östra sidan av denna sten, är
en däld (sida 17) som på södra kanten mest ---- efter linjen eller rågången;
vid sid- och stenkanten av denna sten, är en annan hög jordsten som till
utseendet är fyrkantig och är sprucken eller sammansatt av flera stenar,
härifrån går rågången till
Nummer 11. Öringen av det
så kallade norra ---- i Kärrsjön, vilket är beläget straxt söder om allmänna
landsvägen mellan Karlshamn och Småland Holländarevägen kallad, samt därstädes
de resande, alltid plägar vattna sina kreatur i sjön, och litet väster den
innersta änden av sjön, eller sydligaste änden av Jolagyls ---- och som denna
en beskriven rågång, å ömse sidor erkännes, norra enligt med domarnas innehåll,
blev den till rättelse i framtiden behörigen uppgången varpå följande sätt, 25
aln söder ut i linjemärket ifrån stenen i Rumpegylsbäcken, ledes en utliggare
sten, vara i en backe sluttning eller lid, 2 1/8 aln hög, 7/8 aln bred och 1/4
aln tjock i den ena samt tunn i den andra kanten, spetsig i toppen, rund och
bred i roten, slät på den men lite ojämn på den andra sidan, ställdes att peka
efter linjen till Kärrsjön, 195 alnar från den andra stenen till denna sten,
lades att ---- mellan rör öster uti en backsluttning (sida 18) som har en ----
sten, 1 aln hög, en aln bred och 1/4 aln tjock, slät på båda sidor och östra
kanten, men rund i roten som är smalare, så att stenen är trekantig till
utseendet, 400 alnar ifrån detta rör, på en bråne eller fall, samt 50 alnar
vore en gångstig till Ysnamåla uti norra kanten av en backsluttning, lades en
annan visaresten, 1 aln hög, 3/4 aln bred samt 1/4 aln tjock, slät på bägge
sidor och ena kanten men rund på andra samt smal åt bägge ändar. På Kärrstenen lades ett rör med en visaresten således att
peka tillbaka på märkesstenen 1½ aln hög, 5/8 aln bred och 1/4 aln tjock, slät
på båda sidor och ena kanten men krokig på övriga änden. 10 alnar norr om detta
rör uti samma linje lades en utliggaresten, 1 1/8 aln hög, ½ aln bred och 1/4
aln tjock, spetsig i toppen, bredast mitt på men smalare vid roten. 90 alnar
söderut från Kärrstenen vid södra legan av Furukärret lite upp i backen, lades
en visaresten uti linjen till norra notvarpet, 1 3/8 aln hög, ½ aln bred och
tunn, smal vid roten men äger sin bredd vid toppen och ojämn på sidan. 400
alnar härifrån lades ett mellanrör med en visaresten, 1 1/4 aln hög, 7/8 aln
bred och 1/4 aln tjock, bred i roten och smal i toppen eller mest trekantig.
Åter 400 alnar från denna sten, ett annat mellan rör, med en visare 1½ aln hög,
och ½ aln bred på alla kanter, men har ingen slät sida. (sida 19) 400 alnar
från denna sten, ett annat mellanrör, vilket är 1 aln hög, 5/8 aln bred och 1/4
aln tjock, slät på ena sidan och bulig på den andra, är slagen i roten samt
till utseendet som en sko på kant. 24 alnar väster om öringen av norra
notvarpet eller norra landet av Kärrsjön
samt straxt norr om Holländarevägen lades huvudrösen i linjen, dess
visare är 1½ aln hög, 7/8 aln bred och 3/8 aln tjock, slät på alla kanter men
tjockare och rund i roten. 10 alnar norr om detta huvudrör, lades en
utliggaresten, 1 1/4 aln hög, ½ aln bred och 1/4 aln tjock, slät på bägge sidor
och om kanten, spetsig i den andra samt över änden.
Den
8 juli. Samma dag avmättes rågången mot frälsehemmanet Möllegården, närvarande
nämndemän Bengt Truedsson i Kärrabol och Pål Nilsson i Asarum, de då
Möllegårdsåborna visar följande rågång, först från Kärrsjön nummer 12, en
gärdesgård söder om Holländarevägen, en hage som nu nyttjas till Möllegården,
norra hejan kallad, tills dess Kärrsjön åter emottager vid stället nummer 14
och därifrån efter det norra Kärrsjö landet, tills dess en annan heja under
Möllegården möter, Hehejan kallad, och så efter samma höga gärdesgård till
nummer 16 en grind vid norra änden (sida 20) av Möllegårds vång, och så väster
ut efter gärdesgården tills dess den nedstöter i Mörrums å, vid det östra
landet nummer 17 (följande stycke är struket); Varest å andra sidan
frälsehemmanet Boarps ägor möta, sig sträcker efter Mörrums å norr ut, tills
dess frälsehemmanet Åkarps ägor vid stället och gärdesgården nummer 18
mottager, samt sedan efter ån norr ut mot Åkarp och Hallandsboda ägor, tills
dess mätningen börjades vid tvistiga stället nummer 1 eller Svågerviken att
(struket hit) ---- denna rågång, blev av frälseinspektor Kjellman uppvisat en
avskrift av en beskrivning över hemmanet Möllegården år 1725, tills dess likhet
med originalet bevittnat, av Nils Adolph Noleen att J. G. Dahlbom därav
befinnes att på nämnda årtal detta frälsehemman blivit avmätt, samt beskrivit
att häruti under Litt. P en beteshage och norra hejan står uppförd á ½ lass hö
på tunnlandet till 3 7/8 dels lass, men kartan till denna beskrivning blev ej
företedd, ej eller lantmätarens namn som den upprättat på något ställe utsatt,
och förmenade inspektor Kjellman, att den omnämnda norra hejan är den samma som
beskrivningen omförmäler samt Hehejan den nämnda beteshagen, fast han nu i
senare tider till ett annat namn blivit förvandlad, sedan han till äng är
vorden uppodlad.
(sida
21) Herr kamrer Montan förmenar häremot, att den förevisade beskrivningen icke
skall finnas, det någon närvarande från Susekull varit närvarande vid 1725 års
mätning, och de omtalade hejorna Norra- och Hedhejorna tyckes vara belägna inom
Susekulls rågång, samt gärdesgården mellan Möllegårdens vång och Susekulls hage
eller mark är ganska örtug, det såvida ingen urminnes hävd mellankomma, till
nyttjande rättigheten för Möllegården, av dess hejor, att de bör tillhöra
Susekulls mark och gärdesgården ifrån ån till sydöstra hörnet vid sjön av
Lehejan rättas ända fram, men som herr kamreren
nu ej äger sådana bevis som dess påstående kunna stärka, så förbehålles
herr kamreren sig öppen talan framdeles om dessa hejor och denna rågång i fall
sådana skäl kunna visas, som övertygar att hejorna är intagna på Susekulls
mark, samt att rågången bör gå ända fram från ån till Kärrsjön, vid det
omförmälda sydöstra hörnet, av Ledhejan. Oviljandes emellertid ej (sida 22)
bevaka Möllegårdens åbor, nyttjande rättigheten som förr, tills dess framtiden
kan komma bättra, upplysning för övrigt sträcker sig Susekulls mark, norr ut
efter Mörrums å, mot frälsehemmanen Åkarp och Boarp samt Hallandsboda ägor
tills dess mätningen vid tvistestället nummer 1
börjades, och blev denna rågång emot Mörrums å av herr kamrer Montan,
såsom avgöra av frälsehemmanen Åkarp och Boarp till alla delar erkända.
Den
14 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol och Per
Svensson i Hoka, samt herr kamrer Montan och Jöns Störjesson från Knaggelid. Då
Jöns Störjesson förevisade Kunglig majestäts befallningsmans givna förordnande
för undertecknade extra lantmätaren, avgivit på Karlskrona landskansli den 8
dennes, av innehåll, att så framt mellan Susekull och Knaggelid ej finnes laga
rågång, så skall avmätas och efter hemmanstalet
delas så väl Susekulls som Knaggelids marker, varav Jöns Störjesson
påstod, att så vida herr kamrer Montan ej vill erkänna den rågång (sida 23) för
Knaggelid blivit uppvisad, det får ankomma på mätning och laga delning efter hemmanstalet dessa hemman emellan, och anhåller att
undertecknad vilja denna mätning, och delning genast verkställa, här emot
intalade herr kamrer Montan, att mätning och delning, så mycket mindre här kan
äga rum, som det finns rågång mellan Knaggelid och Susekull, dels efter de
vittnen herr kamreren åberopat, och dels efter den utvisning Knaggelids åbor
under varande mätning den 4 och 5 dennes utvisat ----, som med Knaggelids åbor
och märkena ej är ense, varföre herr kamrer Montan till alla delar bestrider mätning
och delning, tills dess behörig domstol, över de tvistiga rågångar, blivit
dömt, påståendes emellertid, att den rågång herr kamreren utvisat är laglig
byskillnad, och således ej märkena i samhävd (följande stycke struket); men som
denna Kungliga majestäts befallningshavandes (sida 24) resolution, fast
villkorlig, skall vara utfärdat, herr kamreren
fått tillfälle att sig förklara, helst ingen kommunikation har blivit
lämnad, så skall herr kamreren dessutom vara sinnad, till ändrings erhållande
sig därav var i Kunglig majestäts hovrätt och inom rättan tid besvarad (struket
hit) och vill således förmedla, att av anförda skäl, med verkställigheten
anhålla, varföre syneförrättningsmännen stannade i följande beslut.
Som
Jöns Störjesson i Knaggelid, vid avmätningen den 4 och 5 dennes, uppvisade
rågång, mellan dess hemman samt Susekull, fast än samma rågång är vorden av
Susekulls ägor stridiggjord, att herr kamrer Montan åtagit sig bevisa sin
uppgivna rågång såsom laglig byaskillnad mellan Susekull och Knaggelid, samt
Kunglig majestäts befallningshavandes förordnande av den 8 dennes, ej på annat
sätt tillåter delning och mätning skall i den händelse ingen laga (sida 25)
rågång dessa hemman emellan finnas, utan rågång å båda sidor är vorden
uppvisad, och det ---- respektive ---- ej lantmätaren att pröva, en sådan laga
eller olaga rågång, fördenskull nödgas undertecknad med den tillförordnade
mätningen och delningen så länge upphöra, tills dess vid behörig domstol över
de ömsom gjorda påståenden dömt blivit, varföre de tvistande till behörig
domstol på en sådan grund förvisas.
Men
som rågång å båda sidor är vorden uppvisad så kan undertecknad ej undgå, att de
tvistiga linjerna på marken uppgå och utstaka bägges påståenden.
Sedan
detta beslut var muntligen avsagt, fann Jöns Störjesson billigheten därav, att
tvisten kommer under domstolens prövning, varefter tvistelinjerna å båda sidor
på marken utstakades och uppstegades då vid denna förrättning lantmätaren
föreslog en icke någon billig förening borde påtänkas, samt projekterade att
tvisteparkerna som endast (sida 26) består av omkring 25 tunnlands vidd, med
duglig och oduglig mark räknad, kunde delas efter hemmanstalet, så att
Knaggelid därav erhåller 4 och Susekull 3 sjunde delar, Jöns i Knaggelid sig
därtill ej bekväma låta, så även herr kamrer Montan med detta projekt.
Den
15 juli. Samma dag avmättes alla de vägar som går igenom Susekulls mark, samt
Mörrums å, såsom det västra skiljemärket emot Hallandsboda, Åkarp och Boarp,
här efter avslutades denna rågångsmätning.
Den
17 juli. Samma dag uti nämndens och kronolänsmannens närvaro upplästes
föregående protokoll, de ifrån Susekull var närvarande herr kamrer Montan, från
Knaggelid Jöns Störjesson, från Ysnamåla Jakob Svensson, änkan Bengta
Svensdotter, Ingegerd Nilsdotter, Hanna Matsdotter med samtliga förmyndarna för
de omyndiga barnen nämligen uti Bengta Svensdotters sterbhus morbrodern (sida
27) förenämnde Jakob Svensson, Ingegerd Nilsdotters sterbhus Håkan Josefsson i
Kroksjömåla i Hällaryds socken och Måns Truedsson i Jepps Hoka, men Per
Danielsson i Grimsmåla anmärktes av dess hustru vara sjuk och dålig samt för
Johanna Matsdotters sterbhus Johan Matsson i Pieboda. För Möllegården åbon Nils
Gunnarsson samt frälse ---- mannen Jon Nilsson i Ysane, försedd med herr Axel
Kjellmans order av den 13 dennes, att vid protokollsjusteringen vara
närvarande, vilka alla föregående protokoll erkände till alla sina delar.
Änkorna tillfrågades var de var första dagen, de svarade alla att de var dåliga
och opassliga och kunde inte gå ut i luften samt att de inte hade någon som
kunde skriva fullmakt för de utsända drängarna.
(sida
28) Den 18 juli. Sedan herr kamrer Montan och Jöns Störjesson i Knaggelid
förliden gårdag efter förrättningens avslutande prosciterade förening om de två
stege rågångarna dem emellan, kommer de nu på tvisteparken sålunda överens, att
rågången skall vara ifrån den ek, som Jöns Störjesson vid Mörrums å utvisat och
på så sätt, samt sedan därifrån till Sågskäret, varom parterna ifrån början
varit ense, därifrån till mitt uti västra landet vid Bredagyl, eller mitt på
den distansen eller ---- samt, emellan Öjamåla ---- i sjön till
Bredagylsbäckens utlopp söder i änden av sjön, skolandes herr kamrer Montan ej
göra någon åtalan på den varken, som Jöns Störjesson i Knaggelid före kunnat
gjorde eller förövat, på Susekulls skog och mark. Och anhåller parterna, att
denna rågång, till rättelse i framtiden nu genast måtte rörläggas, samt att vi
sålunda, med sunt förstånd samt otvungna, å ömse sidor kommit överens om
rågången Knaggelids och Susekulls hemman emellan, besvara vi med egenhändiga
namn och bomärken undersättande uti nedanstående vittnens närvaro. Ut supra.
Christian
Montan för hemmanet Susekull
Jöns
JS Störjesson och dess hustru Inga i Månsdotter
från Knaggelid
Till
vittnen Bengt Truedsson i ? och P. Svensson i Hoka
H.
Bergström kronolantmätare
(sida
29) Då nu således föregående förening, efter uppläsandet blev icke allenast
erkänt, utan av vederbörande med egenhändiga underskrifter gillad, samt
rågången emellan hemmanen Knaggelid och Susekull därefter uppgången, varunder
rätta stället vid Bredagyl träffades vid nummer 29, företogs med rörläggning på
följande sätt. 20 alnar öster rågången från förr beskrivna eken nummer 4 på den
trinda sandkullen väster i backsluttningen eller liden, lades ett huvudrör med
en trekantig sten som ställdes att peka efter linjen till Sågskäret,
hjärtestenen är 1½ aln hög, 1 ¼ aln bred vid roten samt spetsig i toppen, är ¼
aln tjock, slät på bägge sidor, men ojämn vid kanterna och roten. 10 alnar
österut från detta rör i samma linje på högsta kullen ställdes en utliggaresten
1 1/8 aln hög, 3/8 aln bred och ¼ aln tjock, på ena kanten ----, ---- på den
andra, slät på den ena men ojämn på den andra sidan. 800 alnar väster om
Sågskäret eller samma rågång lades en emellansten, vid östra kanten av den så
kallade Foraklint 1 3/8 aln hög, och 1/8 aln bred, ojämna kanter och skrovlig
på sidorna. 400 alnar väster från Sågskäret i samma sträcka lades jämväl ett
mellanrör på en trind skärvbacke 1 ¼ aln hög, ¾ aln bred och 3/8 aln tjock,
spetsig topp men bred i roten, hålig på den ena men kullrig på den andra sidan,
vid Sågskäret nummer 2 lades ett huvudrör med en visare som pekar österut, 1 ¼
aln hög, 1 aln bred vid roten och ½ aln vid toppen, ¼ aln tjock, slät och jämn
på bägge sidor och kanterna. 10 alnar västerut från detta huvudrör, i linjen
till eken nummer 4 lades en utliggaresten, 7/8 aln hög, ½ aln bred och 1/8 aln tjock, slät på bägge sidor. 10
alnar österut från samma rör i linje till ---- (infällt ord) nummer 29 vid
Bredagyl, lades jämväl en utliggaresten, 1 aln hög, ½ aln bred och ¼ aln tjock,
slät på båda sidor och kanterna, bredare i roten och smalare i toppen. 200
alnar från Sågskäret till gylet, vid västra kanten av märkeskärret nederst i
liden av en stenbacke lades ett mellanrör med en visare mest fyrkantig 1 1/8
aln hög, och ½ aln bred samt tjock, slät på bägge sidor och ena kanten, men
ojämn på södra. 400 alnar från denna sten lite norr om märkeskärret, samt
straxt söder om en liten timmerväg och gångstig, träffades i rågången en
jordfast sten, ¼ aln lång för öster och väster samt på västra en 1 ½ aln bred från norr till söder, 1 aln hög på
norra, 1 aln på västra och 1 ½ aln på södra sedan man sluter åt jorden på östra
kanten, skall ett kars? Urhuggas; vid Bredagyls västra land och stället nummer
29, lades ett kull…rör med den västra 1 ½ aln hög , 7/8 aln bred och 3/8 aln
tjock på den ena, men ¼ aln på den andra kanten, slät på ena sidan, men kullrig
på den andra, ställdes ett pak? Till Sågskäret efter denna rörläggning,
förklarade vederbörande sig med rågången till alla delar förnöjda, sålunda
varder avslutade och förrättat, befanns för, och dag samt ort som förut. På
ämbetets vägnar Hedengren.
1781-04-24
Bouppteckning.
Gårdsfolken Mats
Truedsson och hustrun Sigrid Andersdotter i Danstorp. Arvingar: Sönerna Mats
Matsson i Danstorp, Jöns Matsson i Susekull. Döttrarna Karna gift med Jon
Germundsson i Gungvala och Sissa gift med sjömannen Mickel Wahlström i
Gungvala.
1792-01-16
Bouppteckning.
Kamrern herr
Christian Montan. Död 22 oktober sistlidet år. Arvingar: Änkan fru Christina
Apolonia Montan, född Kjellman. Barnen; Kaptenen vid Amiralitetet i Karlskrona
och riddaren herr Nils Gustav Montan, vice pastorn och nådårspredikanten herr
magister Christian Tib: Montan, samt fänriken Herr Zacharias Pet: Montan. De
övriga trenne herrar som ej kunde tillstädes komma äro: Brännmästaren vid
Karlshamns bränneri herr Adolph Fredrik Montan, sekreteraren i kungliga
kammarkollegiet herr Sigfrid Engelbrekt Montan, samt herr Erik Lambert Montan,
vilken sedan efter sin utrikes resa för
6 år sedan intet låtit höra av sig eller blivit spord om han är levande eller
död. Övrigt: Testamente mellan makarna. Fastigheten består av: utsocknes
Frälsehemmanet Nr 140 Åkarp 7/8 mtl Dito Boarp ¾ mtl samt Kronoskattehemmanet
Nr 128 Susekull 3/8 mtl. Dessa hemman med därunder lydande såg och mjölkvarn.
Tillika ½ mtl Frälsehemman i Småland, Kinnevalds härad, Almundsryd socken och Karsamåla
gård. Mjölkvarnen och Nye Bro sågverk, bortspolad för 3 år sedan av en våldsam
flod. Sedan ej blivit upprättad, utan bara därvid varande (gäller kvarnen).
1797-10-26
Bouppteckning.
Båtsmansänkan Elna
Svensdotter i Froarp. Död i slutet av sistlidne maj. Arvingar: Sonen Christian
9 år och dottern Elna 17 år. Övriga: Förmyndare och tillsynsmän de omyndigas
mostermän, brännmästaren Erik Nyberg i Granefors och torparen Nils Hansson i
Susekull.
1805-07-16
Bouppteckning.
Inhyseänkan Elna
Håkansdotter i Susekull. Arvingar: Barnen, sonen Sven på 10:e året och dottern
Hanna på 17:e året. Övriga: Förmyndare för barnen är dess moderbroder bonden
Daniel Håkansson i Kullemåla.
1806-11-05
Bouppteckning.
Skattebonden Lars
Jonsson på ¼ Kronoskattehemman Nr 116 Slänsmåla. Död uti sistlidne juni.
Arvingar: Änkan Hanna Håkansdotter och 3 barn. Sönerna Håkan och Sven, myndiga,
samt dottern Märta 22 år. Övriga: Å flickans vägnar var bönderna Jöns Nilsson
från (Askra, överstruket) Härnäs och Sven Nilsson i Susekull.
1904 Taxering.
3/8 mtl, Karl Johan
Jönsson
Födda i Susekull
1706-1735.
1706 62 Nils Måns Nilsson Hanna Andersdotter
1708 17 Nilla Måns Nilsson Hanna Andersdotter
1710 20 Karin Göran Göransson Nilla Nilsdotter
1710 40 Sven Måns Nilsson Hanna Andersdotter
1711 13 Sune Jöns Månsson Brita Sunesdotter
1715 49 Botil Jöns Månsson Hanna Bengtsdotter
1732 32 Hans Olof Fix Kerstin
Svensdotter
1734 48 Karin Mats Truedsson Signe Andersdotter
1735 45 Sune Olof Fix Kerstin
Svensdotter
1735 57 Gisel Mats Truedsson Signe Andersdotter
Döda under
1700-talet, vilka bör vara födda under 1600-talet.
1727 Båtsman Abraham
Fix
1736 Måns Jönsson
Död 1750 Gårdkvinna
Hanna Dragon
Släktrelationer
enligt Blå boken i Tranemålaarkivet.
Måns Nilsson vigd
med Hanna Andersdotter i Susekull. Måns bröder Sven Nilsson i Susekull och Per
Nilsson i Ysnamåla.
Jöns Månsson vigd
med Britta Sonesdotter i Susekull. Svåger med Per Bengtsson i Tararp och Mats
Bengtsson i Regneboda, Jämshög socken.
Per Nilsson i Jepps
Hoka vigd med Bengta Jakobsdotter. Per bror till Sven i Susekull.
Mats Truedsson vigd
med Signe Andersdotter i Susekull, flyttade till Påkamåla - Mats född i
Hallandsboda, bror till Sven Truedsson i Gungvala, svåger med Ola Jeppsson i
Boarp.
Släktförgreningar
Asarums sn och Hällaryd sn samt in i Småland.
1. Hemmansägaren
Nils Svensson i Påkamåla föddes 1725 i Ysnamåla av Sven Matsson (från Åkarp)
och Gunnel Jakobsdotter (född i Sternö, dotter till Jakob Åkesson). Blev bonde
i Påkamåla omkring 1752, vigd 1753 med Hanna Olofsdotter från Letesmåla, dotter
till Olof Jönsson och Kerstin Matsdotter. Hanna född 1724. Hannas och Nils
barn:
2. Sven Nilsson
1755, gift 1792 med Elna Jönsdotter, född 1776 i Abborremåla av Jöns Nilsson
och Kerstin Persdotter: Barn:
3. Nils Svensson
1793
3. Berta Svensdotter
1795, vigd med Håkan Svensson i Långeboda
3. Karl Svensson 1797
3. Märta Svensdotter
1803, vigd med bonden Olof Johansson den äldre i Gäddeviksås, 11 barn
3. Ola Svensson
1808, död 1809
2. Olof Nilsson 1756
2. Olof Nilsson
1760, vigd med änkan Elna i Persgärde, vilken hade 2 döttrar förut:
3. Magnil vigd till
Matvik
3. Märta vigd med
bonden Petter Andersson i Bökemåla, Åryd sn. Vigd 2 med Ola Nilsson.
3. Sonen Per Olsson
blev bonde i Persgärde, vigd med Anna Nilsdotter, född i Hjärtsjömåla, syster
till Per Nilsson i Hjärtsjömåla och Sven Nilsson den yngre i Susekull. Pers
Olssons barn:
4. Elna, vigd med
Jonas Svensson i Björkenäs, flyttad till Binga.
4. Hanna, vigd med
Ola Olsson i Persgärde, numera i Gibraltar.
4. Jonas, vigd i
Tararp, Hoby sn.
4. Nils, vigd med
Inga Jonasdotter i Kvallåkra, bonde i Matvik.
4. Ingeborg, vigd
med Nils Persson i Hjärtsjömåla.
3. Dottern Elna
Olsdotter vigd med bonden Jöns Andersson i Törneryd - 11 barn.
2. Berta Nilsdotter
1762, vigd 1782 med Nils Sonesson i Ire, 6 barn:
3. Elna Nilsdotter,
vigd med Eskil Jönsson den yngre i Letesmåla, barn:
4. Jöns Eskilsson,
vigd med änkan Berta Gummesdotter i Möllegården.
4. Sune Eskilsson,
vigd med Karna Svensdotter i Susekull.
4. Nils Eskilsson,
vigd med Sissa (Håkan Jönssons dotter i Härnäs ??).
4. Berta
Eskilsdotter, vigd med Mattis Bosson i Rumpeboda.
3. Kerstin
Nilsdotter, vigd med bonden Ola Persson i Långehall, barn:
4. Nils Olsson, vigd
med änkan efter Per Olsson i Persgärde Anna Nilsdotter.
4. Inga Olsdotter,
vigd med Jöns Nilsson i Borvidsmåla.
4. Jöns Olsson, vigd
med Märta (Jonas Matssons dotter i Kvallåkra).
4. Ola Olsson, vigd
med Hanna Persdotter från Persgärde.
4. Sune Olsson, vigd
med Inga Wållemarsdotter i Långehall.
4. Elna Olsdotter,
vigd med Sven Sunesson i Skyekärr.
3. Inga Nilsdotter,
vigd med Ola Nilsson i Skogsgård, sedan boende i Kroksjömåla, barn:
4. Elna Olsdotter,
vigd med Sven Månsson i Halahult.
4. Mats Olsson, vigd
med Elna Jonasdotter från Kvallåkra.
4. Jöns Olsson, vigd
med Hanna (Nils Bengtssons dotter i Elsebråne. Inga Olsdotter, vigd med Petter
Simonsson i Svarvaremåla.
3. Signe Nilsdotter,
vigd med Jonas Matsson i Kvallåkra, 3 döttrar (Elna, Märta och Inga) - se ovan.
4. Nils Jonasson,
vigd med Sissa (Håkan Perssons dotter i Härnäs ??).
4. Mattis Jonasson,
vigd 1 med Märta. Vigd 2 med Sissa (Lars Bengtssons dotter i Elsebråne).
3. Jöns Nilsson,
vigd med Karna (Nils Perssons dotter i Tararp).
4. Nils Jönsson, död
ogift.
4. Kerstin
Jönsdotter, vigd med Gumme i Ire.
4. Berta Jönsdotter,
vigd med Sven Persson i Askaremåla.
3. Sune Nilsson,
vigd med Katarina Håkansdotter i Kornalycke.
2. Sissa Nilsdotter
1763, vigd 1789 med Eskil Jönsson i Letesmåla.
2. Jon Nilsson 1767
Källa: Håkan Olai,
präst i Bösarp, bördig från Påkamåla.