1583 Knagelej.
Sölvesborgs slotts jordebok.
1583 Per Nilsen
1591-1592 Per
1595-1596 Jens
1610-1611 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Jens Svensen feste Knaggelid som
Håkan Olsen upplät.
1610-1611 Sölvesborgs läns
räkenskaper, förlov.
Håkan i Knaggelid flyttat till
Jämshögs sn.
1614-1615 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Mats Huid feste 1/4 Knaggelid.
1616-1617 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Per Jensen feste 1/4 Knaggelid
som Olof Knag och Mats Huid upplät.
1616-1617 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Mats Huid och Knut i Knaggelid
feste 1/3 ibm som Olof Knag upplät.
1617 Mantal Festebönder, del av.
Olof
1617 Mantal Boelsmend, del av.
Pelle
1619? Mantal, del av.
Pelle
Sölvesborgs slotts jordebok.
1619 Joen
1622-1623 Joen
1623-1624 Joen
1621-1622 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Nils Pedersen feste 1/4
Knaggelid som Peder Jensen upplät.
1622-1623 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Anders Eriksen feste 1/4
Knaggelid som Gumme N: upplät.
Bendt Skräddare feste 1/4
Knaggelid som Anders Eriksen påbodde.
1623-1624 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Nils Pedersen i Knaggelid feste
1/4 Knaggelid som Bendt Skräddare upplät.
Bendt Skräddare i Knaggelid
feste ett litet hem, ½ Hensemåla kallat.
1623-1624 Sölvesborgs läns
räkenskaper, saköre.
Bendt i Knaggelid överfallit
Danske-Nisse ibm.
1624-1625 Sölvesborgs läns räkenskaper,
städsmål.
Olle? Mogensen i Öxnamåla feste
1/5 Knaggelid.
1624 Prästrelationerna.
Asseromb. Her er Ingen memorabel
gammel tale eller monument: eÿ heller nogen Herregaard.
Mens her er disse 10 smaa Bÿer
som effterfölger. Asseromb som haffuer 13 gaarde foruden Preste- oc
Deignegaard. Torup haffuer 6. Tostorp haffuer 4. Frorup haffuer 4½. Tarrerup 3.
Tobberÿ 3. Dÿerÿ 3. Stillerÿ 5½. Gungvale 6. Hoge 5.
Torper ere 62. Aagerup.
Abberemole. Askeremole. Baggemole (obekant enl. fotnot). Bentzbo. Biörnemole.
Buddestorp. Boerp. Bokuld. Bögemole. Danmarck. Danstorp. Dragebierg (obekant
enl. fotnot). Dröszbo. Dale er 2 gaarde. Ebberup 2 gaarde. Elmtemole.
Elsebrönne. Emmindebo. Frostenstorp. Grimsemole. Helffude. Hundemare. Horsery.
Hjortebrönne. Heirenaesz. Hommandeböigt. Humblemole. Höjeböget. Hiortegiöll.
Hunsiömole. Hiuleremole. Ingereheÿ. Iremole. Kraakuld. Knaggeli. Kulemole.
Langsiönaesz. Lejergielszmole. Langebo. Liunxemole. Lovbierg. Munckehusz.
Möllegaard. Nödebrönne. Paagemole. Pibebo. Raa. Rompebo. Ringemolen. Sandviig.
Stiernö 2 gaarde. Strömme Mölle. Susekuld. Suansiömole. Slentzemole. Toggerÿd.
Tranemole. Trollebo. Öjemole. Öjevad 2 gaarde. Öxnemole.
Möller - j. Squatter - 42.
Om Maanedernis Naffne veed ingen
her nogen forÄndring, mens Glug- oc Blidemaanet kaldis I gemeint Kempers
Maanet. for huad Aarszag veed ingen ret.
Peder B. Struck G. O. t.
sammeledes.
1627-1628 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål.
Nils Svensen i Knaggelid feste
1/6 ibm som Olof Mogensen upplät.
1629-1630 Sölvesborgs läns
räkenskaper, städsmål
Jens Olsen och Frende Åkesen
feste ½ Knaggelid som Nils Svensen upplät.
Nils Svensen i Knaggelid feste
1/8 Siggamåla som Jens Olsen upplät.
Sölvesborgs slotts jordebok.
1630-1631 Joen
1631-1632 Danske Nils
1633-1634 Danske Nisse
1632-1633 Sölvesborgs läns räkenskaper, städsmål.
Hans Jensen i Härnäs städslar ½ gård i Knaggelid.
1634-1635 Sölvesborgs läns räkenskaper, städsmål.
Pelle Danske i Knaggelid städslar 1/4 ibm som fadern
fråndog.
1635-1636 Sölvesborgs läns räkenskaper, städsmål
Nils Svensen i Öjamåla? städslar Knaggelid som Hans
Jensen upplät.
1635-1636 Sölvesborgs läns räkenskaper, saköre.
Joen Jonsen i Öjavad klammeri på Knaggelid.
1637 Mantal, del av.
Nils
1650-1651 Sölvesborgs läns räkenskaper, saköre.
Nils Algutsen i Humlemåla slagsmål med Pelle i
Knaggelid.
Jordebok
1663.
Nils
Svensson. Helt kronohemman.
1669-11-03 Dombok.
Erik Persson i Hunnemara begär på Jost Blocks vägnar
åtta dannemäns granskning av olovligt skogshygge i Ebbe Ulfelts skogar. Gäller
Danstorp, Duveryd, Tostarp, Gungvala, Tokaryd och Dala. Anmäldes Bengt Jönsson
i Vekerum, Börje Bengtsson i Öjamåla, Åke Olsson i Öjamåla, Jöns Olsson i
Knaggelid, Nils Jönsson i Knaggelid, Håkan Jonsson i Pieboda, Håkan Börsson i
Pieboda, Måns Jonsson i Bengtsboda att granska till nästa ting.
Jordrevning 1671.
Nils Svensson, efter gamla
jordeboken 1658, helt kronohemman
åbos och brukas nu 1671 av
Jöns Olsson, stätt 3/4 av
befallningsmannen salige Jonas Håkansson, stätt 1/4 dito
Nils Jönsson, stätt 3/4 av
befallningsmannen salige Jonas Håkansson, stätt 1/4 dito
Dagsverken och körslor till
skeppsbyggeriet i Karlshamn. Efter egen bekännelse utsås 4 1/3 tunnor och
höstas 10 lass hö. Ekskog till 10 svins ollon är dock vacker och skön skog.
Furuskog till byggnadstimmer och andra förnödenheter. Surskog till överflöd.
Gott laxfiske i Mörrumsån och trenne ålvarmar. En liten bäckkvarn kan mala när
flod är. Mulbetet skrint. Kan föda 8 boskap, 4 hästar, 16 får, 16 getter och 4
svin.
1671 Verbart manskap.
Jöns Olsson
Nils Jönsson
1684-04-21 Dombok.
Jöns Olssons arvingar i
Knaggelid mot handelsmannen i Karlshamn Henrik Klintorp, angående skuld efter
Jöns. Mats Jönsson i Öjamåla, Nils Jönsson ibm och Harald Olsson i Kullemåla
svarade att det inget fanns att ärva.
1684-10-23 Dombok.
Skogvaktaren Nils Hoberg instämt
Trued i Knaggelid, för några ekebräder som ligger på hans ägor. Trued svarar
att han inte vet vem de tillhör. Skogvaktaren kan ej bevisa något, ej heller
rätten.
1696 Katekislängd.
1696 Elin Månsdotter
1696 Botil Månsdotter
1691-1700 Dombokssammandrag.
1691-10-01 Bonde Trued Knaggelid Skuldfordran Svarande
1692-11-02 Bonde Trued Knaggelid Skuldfordran Svarande
1698-09-30 Bonde Olof
Jonsson Knaggelid Skuldfordran Svarande
1699-02-04 Bonde Måns
Torsson Knaggelid Vadmal Kärande
1699-02-04 Bonde Olof Knaggelid Kontrakt Omnämnd
1699-07-10 Båtsman Per Nilsson Sexpunning Knaggelid Lägersmål Svarande
1705-02-20 Dombok.
Kronans länsman Anders Möller anklagar båtsman Johan
Sexpunning i Knaggelid och konan Inger Olasdotter i Öjamåla för lägersmål.
Johan Olsson såsom farbroder till Inger närvarande. barn avlat och lever.
1708-01-27 Dombok.
Likaledes anklagas båtsmännen
Johan Sexpunning i Knaggelid, Nils Släthår i Humlamåla, Truls Tutting i
Melumbreka (Mellanbäck), Måns Falk och Per Skotte i Stilleryd för att ha övat
hemgång 5:e dag jul i Per Perssons stuga i Torarp samma dag han gjorde
fästningsöl åt sin dotter. Vittnade gjorde nämndeman Lars Bommarsson i Tostarp,
Jöns Nilsson i Torarp, Jeppe Jonsson ibm Fredrik Matsson i Applakärr. Nämns Per
Olsson som då fästes med Per Perssons dotter och Pers dotter Gunnel Persdotter,
Mattis Tomasson, bror som bor i gården intill Per Persson, Anders Svensson i
Torarp, Lars Jonsson som har gården intill Anders Svensson, spelmannen Bengt
Siuts. Resolution: Alla som varit närvarande måste höras innan slut i saken
bliva kan.
1710-10-24 Dombok.
Olof Jönsson i Knaggelid angående skjutsförsummelse som
dess gårdbo Per Jonsson i Knaggelid sakfällts för, båda är dock lika delaktiga.
Jordebok 1718.
Öde. Förmedelst åboens fattigdom
och hemmanets höga skatt är det med 1712 års ränta förfallet till ödesmål.
Katekis
1718-06-25.
Per
Jönsson
Hustru
1724-11-03
Dombok.
Kronolänsman
Hans Kristoffersson kärar Per och Olof i Tokaryd samt Djur i Knaggelid angående
odugliga vägstycken på strand och stråkvägen utåt Sonekulla. Per förklarar med
att vägen borde underhållas av någon annan då han är postbonde. Per slänger
några förordningar på tingsbordet, vilka han fått av postinspektor Bruse (eller
Kruse) i Karlskrona. Inspektorn säger att Per inte skall befatta sig med vägar.
1728-03-07
Dombok.
Åbo Djur Torsson i Knaggelid erhöll attest på sin
fattigdom. På ödesmål upptagit ett skarpt kronohemman, är fattig på grund av
missväxt och fäsjuka.
1734 Mantalslängd.
Bonde Måns Persson, gift
Gårdman Djur Torsson, gift
1745-11-21 Dombok.
Jöns Nilsson och Olof Trulsson i
Gyngamåla och Per Mån(sson) i Påkamåla kärar bönderna Måns Andersson och Bengt
Jönsson i Långeboda angående Stora heja och äganderätten därav. Bengt sitter på
en barnagodsgård. Stora heja ligger nära Gyngamåla, Långeboda ligger en
fjärdingsväg från Gyngamåla. Gyngamåla begär rättning av skillnaden och
åberopar en bäck som gräns. Bengt fick en änka som har en dotter, vilken har
ärvt halva Långeboda, den del Bengt åbor tillhör hans styvdotter. Sone Nilsson
i Högaböke en av dotterns tillsyningsmän, de övriga Lars Larsson i Rumpeboda
Olof Persson ibm. kan dock ej neka till Stora hejas placering. Häradssyn anbefalles.
Måns Persson i Knaggelid skall bevaka den omyndigas rätt.
1769-05-25 Dödbok.
En tiggare död uppe i Knaggelid
vång, som natten tillförne legat i Knaggelid, men var sjuklig och sade om
morgonen när han gick från gården att han ville gå till Öjamåla, men orkade
inte längre än ett litet stycke från gården, där han dog. Denna tiggare har i
många år gått omkring uppe på skogsbygderna, så väl här i socknen som i
Jämshögs sockens skogsbygd, men inte velat varken gå till kyrka eller sökt sin
laglighetsmedel, och ingen visste något annat namn på honom, än de kallade
honom Ölänningen, dess döda kropp blev lagd i en kista och nedgrävd norr om
kyrkan.
1775
Lantmäteriförrättning mellan Susekull och Knaggelid.
Sedan
herr lantmätaren Hedengran uppå herr kamrer Montans anhållan blivit förordnad
att uppå rågången mellan bemälde herr kamreren och mitt hemman, har jag väl
uppvisat följande märken som i alla tider efterlevande blivit (sida 5)
nämligen: först uti en ek vid ån där det börjar, därifrån till Sandkullen vidare
till en sten, därifrån öster till en liten holme uti ett kärr, Märkeskärret
kallat, vidare till en jordkulle där märket stöter i Bredagyl men alldenstund
merbemält var kamreren dessa förenämnda märken ej erkänna vill, utan försöker
tränga sig in uti min mark, ty är allra ödmjukaste anhållan att mätning och
delning må för sig gå så väl över herr kamrer Montans som min mark och därefter
lagligen delas efter hemmanstalens storlek.
Med
djupaste vördnad framhärdar eders höga nådes allra ödmjukaste tjänare Jöns
Störjesson i Knaggelid.
(sida
6) År 1775 3:e dagen av juli månad enligt en i laga tid och vederbörlig i
predikstol kungjord termin, tillställde sig undertecknad för ---- tillförordnad
tjänstgörande extra lantmätare uppå 3/8 dels kronoskattehemmanet Susekull uti
Blekinge, Bräkne härad och Asarums socken, att enligt landshövding Johan von
Rajalins remiss av den 27 mars sistlidne uppå låta, och å karta avfatta samt
beskriva, alla de råskillnader, som kring nämnda hemmans skog och mark.
Samma
dag ansökte sig nämndemannen Bengt Truedsson i Kärrabol från Jämshögs socken,
samt kronolänsman Hans Bergström, att nödig ämbetes handräckning meddela,
enligt kronobefallningsman Christian Mützells order, av den 1:e dennes, och
förekom ägaren (sida 7) till hemmanet Susekull kamreren och regementsskrivaren
Christian Montan, vilken begärde mätning, hos konungens befallningshavande
rekvirerat, från de nästgränsande hemmanen infann sig deras jordägare, som är
följande: först skattehemmanet Knaggelid ½ hemman, jordägare Jöns Störjesson,
ifrån halva skattehemmanet Ysnamåla Jakob Svensson, änkan Bengta Svensdotter
igenom drängen Carl Jakobsson, änkan Ingrid Nilsdotter igenom dess trolovade
fästman drängen Sven Gunnarsson från Möllegården och änkan Johanna Matsdotter
igenom samma dräng, men ingen fullmakt från dessa änkor förevisades ej heller
anmälde sig någon för de omyndiga barn som i dessas sterbhus kunna finnas. För
frälsehemmanet Möllegården ½ förmedlat till 1/4 del, frälseinspektor på Ljungby
herrgård Axel Kjellman, enligt major Gabriel Sporres skriftliga fullmakt av den
1:a dennes, vilken herre till detta hemman är ägare, men ifrån hemmanet Jordgyl
(står Jolagyl), vilket uti den så kallade Kärrsjön ----, kom ingen till städes.
(sida 8). Sedan alla vederbörande således framlagda blivit av lantmätaren sitt
ämbetes---- vid protokollet intagit uppvisades icke allenast
lantmätarekontorets constitato vill för underteckna av den 26 april 1774 att å
eget ansvar och redogörelse och vånda såsom extra lantmätaren göra ---- i Blekinge,
samt Kunglig majestäts höga befallningshavande dess förenämnda förord ---- till
denna förrättning, utan och Kunglig majestät allranådigast för ----
storskiftesförordning för Blekinge av den 14 december 1762 varefter alla nödiga
anstalter gjordes, till mätningens början mot hemmanet Knaggelid å nästa dag.
4
och 5 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol och
Pål Nilsson från Asarums by (infälld svårläst rad) rågångs mätningen emot
skattehemmanet Knaggelid, och varav början stadde vid östra sidan av Mörrums å,
å västra sidan Jämshögs socken och Listers härad och Hallandsboda hemmans ägor.
Innan mätningen sade kamrer Montan att han nyligen blivit ägare till Susekulls
hemman och att han icke har bekantat sig så noga med dess ägor. Ett utdrag ur
1671 års jordebok framlades. Varför han anmodades två bofasta hederliga
dannemän, nämligen Gisel Truedsson i Hallandsboda och Masse Truedsson i (sida
9) Danstorp, att rågången mot Knaggelid utvisa, och därom sina berättelser
utgiva, då Masse Truedsson 75 år gammal berättade, att han för 42 år sedan
bodde på Susekull och av vilket hemman han då var ägare, under den tiden
användes alltid märket mellan Susekull och Knaggelid en uti den så kallade
Svågerviken vid östra landet av Mörrums å, berättade dessutom, att Susekull
före Masses tid innehades av en vid namn Sven, som på Susekull varit född och
så uti en ålder av några och 60 år, för Masse berättade, vid ett tillfälle
denne Sven gick upp uti backen och ---- mitt för Svågerviken och ---- att denne
Sven ifrån sin barndom hörde, det märket mellan Susekull och Knaggelid gick uti
Svågraviken, samt sedan till en ek uti liden och därifrån till Sågskär samt
sedan från Sågskär rätt ned till Bredagyl, tilläggandes Masse, att han såsom
född uti hemmanet Hallandsboda, av en gammal bonde därstädes vid namn Sven som
dog för 10 á 12 år sedan och då varit över 80 år gammal samt i Hallandsboda
född, hört berättas: att rågången mellan Susekull och Knaggelid går åt
Hjortadrevet neder Svågraviken vid östra landet av Mörrums å, vill Masse
Truedsson denna sin berättelse med ed fästa vid behörig domstol om så
påfordrades.
Gisel
Truedsson i Hallandsboda 61 år gammal berättade, att för omkring 20 år sedan,
då hade Knaggelids jordägare inhägnat en hage långt söder om det märket
Knaggelids jordägare nu uppvisar (sida 10) då vid ett tillfälle som
Hallandsboda byamän varit samlade, hade en av byamännen av Masse Truedsson
nämnde Sven Persson i Hallandsboda sagt offentligen, att Susekulls jordägare är
efterlåtna och förvetna, som låter Knaggelids män ingärda deras mark, att då
tillika sagt, att märket mellan dessa hemman går neder Hjortadrevet samt rätt i
Svågraviken, men Gisel kunde nu ej utvisa den omtalade Svågraviken, för övrigt
berättade Gisel, att Knaggelids bönder Djur och Henrik redan år 1725 för Gisel
utvisat att Sågskär, beläget nära en väster om Slänsmåla kyrkväg, vilka
Knaggelids borna för Gisel sagt, att detta Sågskäret skall vara rätt ut till
vidare mellan Susekull och Knaggelid, viljandes jämväl Gisel, denna sin berättelse
med ed fästa vid behörigt ställe, om så påfordras.
För
övrigt uppvisade herr kamrer Montan att av Nicolaus Lindahl, Petter Wollin och
Sven Lundberg ett extrakt av 1671 års jordebok, utgivit 1747 den 7 oktober uti
Karlskrona landskontor av herr landskamrer Bergman, vilket utvisar, att
Susekull är under nummer 78 av Bräkne härad och Asarums socken 3/4 mantal, och
skall äga fiske uti Mörrums å, samt uti en insjö som kalls Kärrsjön samt
Rumpegyl och Bredagyl såsom ock i två små ålvarmar, till litet fiske, och i
anledning av detta jordeboksextrakt, som Masse och Gisel Truedssöners (sida 11)
berättelser, den de på sin själs salighet med ed vill fästa påstod, att
rågången mellan hemmanen Susekull och Knaggelid bör gå, av Svågraviken till
Sågskär och vidare därifrån till Öjamåla märke vid Bredagyl med något stega
dokument bevisar sig ha rättighet till fisket i nämnda gyl, eller uppvisar vid
gylet något sådant bolstede skäl, som rättighet till skog och mark vid
Bredagyls västra land tilläggas, denna av herr kamrer Montan uppvisade rågång
bestridde Jöns Störjesson i Knaggelid alledeles, såsom olagligen anhållen, att
undertecknade lantmätaren ville avhöra två goda mäns berättelse, om denna
rågång, dem Jöns nu hitkallat, vilka är Per Svensson i Öjamåla och Håkan Eriksson
i Kullemåla, vilka nu på stället berättade: nämligen Per Svensson 76 år gammal,
att han är född i Småland men bott i Öjamåla i 50 år, han i alla sina dagar
hörde av Knaggelidsborna berättas, att röret mellan Knaggelid och Susekull gått
ifrån en ek vid östra landet av Mörrums å, samt en därvid belägen sandkulle och
åt Sågskäret, samt sedan i Bredagyl, varå samma? skola vara lagda: varandes i
ett kärr på västra sidan Bredagyl en liten sten eller ö, varuti rågången skall
gå, men kunde (sida 12) ej berätta varuti det så kallade Hjortadrevet skall
vara beläget, ej heller om det är något märke mellan de nämnda hemmanen,
tilläggandes att vi Bredagyl skall funnits en jordkulle, varuti rågången skall
senare (svårtytt) dess Per Svensson denna sin berättelse med ed befästa vid domstol när så påfordras.
Håkan
Eriksson 57 år gammal berättade även under eds förpliktelse, att för ungefär 24
år sedan gick han på bygden och sydde, och var i Knaggelid hos Måns Karlsson
därstädes, eller nuvarande jordägarens fader, då som och Måns gick för att leta
efter räv, då Måns för Håkan utvisat flera ---- sandkulle med Bredagyl som han
sade varit (kladdig text med överstrykningar) märke sedan emellan Knaggelid och
Susekull (kladdig text) men om sandkullen samt eken vid Mörrums å, har Håkan
ingen underrättelse, ej eller har han hört någon annan än nämnde Måns Persson i
Knaggelid, talat om denna rågång. Jöns Störjesson i Knaggelid tillspordes om
han ej hade några dokument över denna tvistiga rågång, men gav därpå till svar
att sådana ej hos honom nu finns (sida 13) men vill uti landskontoret dem
utläsa, om någon underrättelse kan behållas, om tid och tillfälle därtill
lämnas, efter Per Svenssons och Håkan Erikssons berättelser påstod Jöns
Störjesson, att rätta rågång emellan Knaggelid och Susekull bör vara att gå,
ifrån en ek vid östra landet efter Mörrums å, samt en därvid belägen sandkulle
därifrån åt Sågskäret och vidare över ett kärr som Jöns kallar märkeskärret,
till en jordkulle vid Bredagyl, Jöns påstod anständigt att denna rågång alltid
varit och blivit hållen emellan efternämnda hemman Susekull och Knaggelid,
omnämnda Svågerviken utvisades av Masse Truedsson i Danstorp, vid det på kartan
antecknade stället.
Nummer 1. Eller
Svågervik, belägen vid östra landet av Mörrums å, mittför norra landet av en
liten holme i ån, och något väster om allmänna vägen till Knaggelid, och går
ifrån denna å efter herr kamrer Montans påstående stridiga rågång till
Nummer 2. Sågskäret
beläget 20 aln väster om Slänsmåla kyrkväg samt straxt öster om en liten kurra
ett litet kärr, varandes detta Sågeskär (sida 14) mellan en fura och en björk
på norra sidan för en på södra sidan samt 7 aln emellan bägge dessa träd,
vidare härifrån
Nummer 3. En sten såsom
skiljemärke emellan Öjamåla och Knaggelid, varandes denna sten lite från landet
uti Bredagyl belägen, vid nordvästra änden av gylet. Jöns Störjessons i
Knaggelid påstående är
Nummer 4. En ek vid östra
landet av Mörrums å, straxt väster om Knaggelids kyrkväg, så sandkullen, till
före beskriven Sågskäret nummer 2, och vidare därifrån över ett kärr som
Knaggelidsåboen kallar märkeskärret till
Nummer 5. En trind stor
kulle 39 aln väster om Bredagyls västra land, samt 115 aln neder om södra änden
av detta gyl. De tvistande påvisades väl, att någon billig förening borde
påstrukes om denna stridiga rågång, men kunde ej träffas, utan anhåller nu som
förr Jöns Störjesson från Knaggelid, att få tid och tillfälle till nästa vecka,
att framskaffa dokument om de finns, som dess uppge rågång kunna styrka, vilket
ej kunde vägras, emellertid upphör med tvisten en ---- uppgående, utan blev
tvisteparken endast, till allting sitt innandöme avfattad samt de ---- uppge
rågången.
(sida
15) Den 6 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol
och Pål Nilsson i Asarum, med herr kamrer Montan och samtliga jordägare från
hemmanet Ysnamåla; i vilket när ---- med rågångens avmätande ett uppgående
företogs, emellan Susekull och Ysnamåla, då Ysnamåla män företedde en Bräkne
häradsrätts dom av den 18 augusti 1708, varifrån inhämtades, att då tvist varit
emellan Ysnamåla och Susekull om rätta rågången, häradssyn har blivit hållen,
de tvistande vid häradssynen, sig förenats på följande sätt: att rågången skall
vara i bäcken som går från Bredagyl utföre till Rumpegyl och därifrån söder i
en sten, som ligger vid Furukärrets norra notvarp. Och vad bolskogen vidkommer,
så skolade den efter hemmanens storlekar den som jordeboken den tillägger
proportionaliteter till svins ollon nyttja, med en (sida 16). Ett vite om 20
daler sattes till den som bryter denna dom. Rågången mättes efter den
utvisning, som å båda sidor skedde nämligen; ifrån Bredagyls södra ände vid
bäckens utlopp vid
Nummer 6. Efter bäckens
krökning, till dess han rinner in uti Rumpegyl vid oset om stället
Nummer 7. Rumpegyls norra
os, samt därifrån över Rumpegyl till Rumpegylsbäckens avlopp vid
Nummer 8. Rumpegyls södra
os, därifrån efternämnda bäck till dess den kröker i öster och rinner igenom
Ysnamåla vång, samt norr om gården, varest vid bäckkröken en stor jordfast sten
utvisas
Nummer 9. Märkesstenen
kallad, vilken har 4 sidor av vilka den norra är slät samt 4 aln bred och 5 1/4
aln hög, den nordöstra 1½ aln bred samt ojämn, den östra 6 aln bred mest jämn
och den västra sidan 5 3/4 aln bred, som är mest jämn men ihålig så väl vid
roten som ovanpå, denna sten har en fast kant i söder och är trekantig samt
spetsig i toppen. Ifrån denna sten, går rågången linje recta till
Nummer 10. Kärrsten
belägen vid norra kanten av Furukärret och söder om en hög skärvbacke, denna
sten är jordfast samt 4½ aln lång för öster och väster samt 2 3/4 aln bred för
norr och söder 2 aln hög på sydvästra krönet; på östra sidan av denna sten, är
en däld (sida 17) som på södra kanten mest ---- efter linjen eller rågången;
vid sid- och stenkanten av denna sten, är en annan hög jordsten som till
utseendet är fyrkantig och är sprucken eller sammansatt av flera stenar,
härifrån går rågången till
Nummer 11. Öringen av det
så kallade norra ---- i Kärrsjön, vilket är beläget straxt söder om allmänna landsvägen
mellan Karlshamn och Småland Holländarevägen kallad, samt därstädes de resande,
alltid plägar vattna sina kreatur i sjön, och litet väster den innersta änden
av sjön, eller sydligaste änden av Jolagyls ---- och som denna en beskriven
rågång, å ömse sidor erkännes, norra enligt med domarnas innehåll, blev den
till rättelse i framtiden behörigen uppgången varpå följande sätt, 25 aln söder
ut i linjemärket ifrån stenen i Rumpegylsbäcken, ledes en utliggare sten, vara
i en backe sluttning eller lid, 2 1/8 aln hög, 7/8 aln bred och 1/4 aln tjock i
den ena samt tunn i den andra kanten, spetsig i toppen, rund och bred i roten,
slät på den men lite ojämn på den andra sidan, ställdes att peka efter linjen
till Kärrsjön, 195 alnar från den andra stenen till denna sten, lades att ----
mellan rör öster uti en backsluttning (sida 18) som har en ---- sten, 1 aln
hög, en aln bred och 1/4 aln tjock, slät på båda sidor och östra kanten, men
rund i roten som är smalare, så att stenen är trekantig till utseendet, 400
alnar ifrån detta rör, på en bråne eller fall, samt 50 alnar vore en gångstig
till Ysnamåla uti norra kanten av en backsluttning, lades en annan visaresten,
1 aln hög, 3/4 aln bred samt 1/4 aln tjock, slät på bägge sidor och ena kanten
men rund på andra samt smal åt bägge
ändar. På Kärrstenen lades ett
rör med en visaresten således att peka tillbaka på märkesstenen 1½ aln hög, 5/8
aln bred och 1/4 aln tjock, slät på båda sidor och ena kanten men krokig på
övriga änden. 10 alnar norr om detta rör uti samma linje lades en
utliggaresten, 1 1/8 aln hög, ½ aln bred och 1/4 aln tjock, spetsig i toppen,
bredast mitt på men smalare vid roten. 90 alnar söderut från Kärrstenen vid
södra legan av Furukärret lite upp i backen, lades en visaresten uti linjen
till norra notvarpet, 1 3/8 aln hög, ½ aln bred och tunn, smal vid roten men
äger sin bredd vid toppen och ojämn på sidan. 400 alnar härifrån lades ett
mellanrör med en visaresten, 1 1/4 aln hög, 7/8 aln bred och 1/4 aln tjock,
bred i roten och smal i toppen eller mest trekantig. Åter 400 alnar från denna
sten, ett annat mellan rör, med en visare 1½ aln hög, och ½ aln bred på alla
kanter, men har ingen slät sida. (sida 19) 400 alnar från denna sten, ett annat
mellanrör, vilket är 1 aln hög, 5/8 aln bred och 1/4 aln tjock, slät på ena
sidan och bulig på den andra, är slagen i roten samt till utseendet som en sko
på kant. 24 alnar väster om öringen av norra notvarpet eller norra landet av
Kärrsjön samt straxt norr om Holländarevägen
lades huvudrösen i linjen, dess visare är 1½ aln hög, 7/8 aln bred och 3/8 aln
tjock, slät på alla kanter men tjockare och rund i roten. 10 alnar norr om
detta huvudrör, lades en utliggaresten, 1 1/4 aln hög, ½ aln bred och 1/4 aln
tjock, slät på bägge sidor och om kanten, spetsig i den andra samt över änden.
Den
8 juli. Samma dag avmättes rågången mot frälsehemmanet Möllegården, närvarande
nämndemän Bengt Truedsson i Kärrabol och Pål Nilsson i Asarum, de då
Möllegårdsåborna visar följande rågång, först från Kärrsjön nummer 12, en
gärdesgård söder om Holländarevägen, en hage som nu nyttjas till Möllegården,
norra hejan kallad, tills dess Kärrsjön åter emottager vid stället nummer 14
och därifrån efter det norra Kärrsjö landet, tills dess en annan heja under
Möllegården möter, Hehejan kallad, och så efter samma höga gärdesgård till
nummer 16 en grind vid norra änden (sida 20) av Möllegårds vång, och så väster
ut efter gärdesgården tills dess den nedstöter i Mörrums å, vid det östra
landet nummer 17 (följande stycke är struket); Varest å andra sidan
frälsehemmanet Boarps ägor möta, sig sträcker efter Mörrums å norr ut, tills
dess frälsehemmanet Åkarps ägor vid stället och gärdesgården nummer 18
mottager, samt sedan efter ån norr ut mot Åkarp och Hallandsboda ägor, tills
dess mätningen börjades vid tvistiga stället nummer 1 eller Svågerviken att
(struket hit) ---- denna rågång, blev av frälseinspektor Kjellman uppvisat en
avskrift av en beskrivning över hemmanet Möllegården år 1725, tills dess likhet
med originalet bevittnat, av Nils Adolph Noleen att J. G. Dahlbom därav
befinnes att på nämnda årtal detta frälsehemman blivit avmätt, samt beskrivit
att häruti under Litt. P en beteshage och norra hejan står uppförd á ½ lass hö
på tunnlandet till 3 7/8 dels lass, men kartan till denna beskrivning blev ej
företedd, ej eller lantmätarens namn som den upprättat på något ställe utsatt,
och förmenade inspektor Kjellman, att den omnämnda norra hejan är den samma som
beskrivningen omförmäler samt Hehejan den nämnda beteshagen, fast han nu i
senare tider till ett annat namn blivit förvandlad, sedan han till äng är
vorden uppodlad.
(sida
21) Herr kamrer Montan förmenar häremot, att den förevisade beskrivningen icke
skall finnas, det någon närvarande från Susekull varit närvarande vid 1725 års
mätning, och de omtalade hejorna Norra- och Hedhejorna tyckes vara belägna inom
Susekulls rågång, samt gärdesgården mellan Möllegårdens vång och Susekulls hage
eller mark är ganska örtug, det såvida ingen urminnes hävd mellankomma, till
nyttjande rättigheten för Möllegården, av dess hejor, att de bör tillhöra
Susekulls mark och gärdesgården ifrån ån till sydöstra hörnet vid sjön av
Lehejan rättas ända fram, men som herr kamreren
nu ej äger sådana bevis som dess påstående kunna stärka, så förbehålles
herr kamreren sig öppen talan framdeles om dessa hejor och denna rågång i fall
sådana skäl kunna visas, som övertygar att hejorna är intagna på Susekulls
mark, samt att rågången bör gå ända fram från ån till Kärrsjön, vid det
omförmälda sydöstra hörnet, av Ledhejan. Oviljandes emellertid ej (sida 22)
bevaka Möllegårdens åbor, nyttjande rättigheten som förr, tills dess framtiden
kan komma bättra, upplysning för övrigt sträcker sig Susekulls mark, norr ut
efter Mörrums å, mot frälsehemmanen Åkarp och Boarp samt Hallandsboda ägor tills
dess mätningen vid tvistestället nummer 1
börjades, och blev denna rågång emot Mörrums å av herr kamrer Montan,
såsom avgöra av frälsehemmanen Åkarp och Boarp till alla delar erkända.
Den
14 juli. Samma dag närvarande nämndemännen Bengt Truedsson i Kärrabol och Per
Svensson i Hoka, samt herr kamrer Montan och Jöns Störjesson från Knaggelid. Då
Jöns Störjesson förevisade Kunglig majestäts befallningsmans givna förordnande
för undertecknade extra lantmätaren, avgivit på Karlskrona landskansli den 8
dennes, av innehåll, att så framt mellan Susekull och Knaggelid ej finnes laga
rågång, så skall avmätas och efter hemmanstalet
delas så väl Susekulls som Knaggelids marker, varav Jöns Störjesson
påstod, att så vida herr kamrer Montan ej vill erkänna den rågång (sida 23) för
Knaggelid blivit uppvisad, det får ankomma på mätning och laga delning efter
hemmanstalet dessa hemman emellan, och
anhåller att undertecknad vilja denna mätning, och delning genast verkställa,
här emot intalade herr kamrer Montan, att mätning och delning, så mycket mindre
här kan äga rum, som det finns rågång mellan Knaggelid och Susekull, dels efter
de vittnen herr kamreren åberopat, och dels efter den utvisning Knaggelids åbor
under varande mätning den 4 och 5 dennes utvisat ----, som med Knaggelids åbor
och märkena ej är ense, varföre herr kamrer Montan till alla delar bestrider
mätning och delning, tills dess behörig domstol, över de tvistiga rågångar,
blivit dömt, påståendes emellertid, att den rågång herr kamreren utvisat är
laglig byskillnad, och således ej märkena i samhävd (följande stycke struket);
men som denna Kungliga majestäts befallningshavandes (sida 24) resolution, fast
villkorlig, skall vara utfärdat, herr kamreren
fått tillfälle att sig förklara, helst ingen kommunikation har blivit
lämnad, så skall herr kamreren dessutom vara sinnad, till ändrings erhållande
sig därav var i Kunglig majestäts hovrätt och inom rättan tid besvarad (struket
hit) och vill således förmedla, att av anförda skäl, med verkställigheten
anhålla, varföre syneförrättningsmännen stannade i följande beslut.
Som
Jöns Störjesson i Knaggelid, vid avmätningen den 4 och 5 dennes, uppvisade
rågång, mellan dess hemman samt Susekull, fast än samma rågång är vorden av
Susekulls ägor stridiggjord, att herr kamrer Montan åtagit sig bevisa sin
uppgivna rågång såsom laglig byaskillnad mellan Susekull och Knaggelid, samt
Kunglig majestäts befallningshavandes förordnande av den 8 dennes, ej på annat
sätt tillåter delning och mätning skall i den händelse ingen laga (sida 25)
rågång dessa hemman emellan finnas, utan rågång å båda sidor är vorden
uppvisad, och det ---- respektive ---- ej lantmätaren att pröva, en sådan laga
eller olaga rågång, fördenskull nödgas undertecknad med den tillförordnade
mätningen och delningen så länge upphöra, tills dess vid behörig domstol över
de ömsom gjorda påståenden dömt blivit, varföre de tvistande till behörig
domstol på en sådan grund förvisas.
Men
som rågång å båda sidor är vorden uppvisad så kan undertecknad ej undgå, att de
tvistiga linjerna på marken uppgå och utstaka bägges påståenden.
Sedan
detta beslut var muntligen avsagt, fann Jöns Störjesson billigheten därav, att
tvisten kommer under domstolens prövning, varefter tvistelinjerna å båda sidor
på marken utstakades och uppstegades då vid denna förrättning lantmätaren
föreslog en icke någon billig förening borde påtänkas, samt projekterade att
tvisteparkerna som endast (sida 26) består av omkring 25 tunnlands vidd, med
duglig och oduglig mark räknad, kunde delas efter hemmanstalet, så att
Knaggelid därav erhåller 4 och Susekull 3 sjunde delar, Jöns i Knaggelid sig
därtill ej bekväma låta, så även herr kamrer Montan med detta projekt.
Den
15 juli. Samma dag avmättes alla de vägar som går igenom Susekulls mark, samt
Mörrums å, såsom det västra skiljemärket emot Hallandsboda, Åkarp och Boarp,
här efter avslutades denna rågångsmätning.
Den
17 juli. Samma dag uti nämndens och kronolänsmannens närvaro upplästes
föregående protokoll, de ifrån Susekull var närvarande herr kamrer Montan, från
Knaggelid Jöns Störjesson, från Ysnamåla Jakob Svensson, änkan Bengta
Svensdotter, Ingegerd Nilsdotter, Hanna Matsdotter med samtliga förmyndarna för
de omyndiga barnen nämligen uti Bengta Svensdotters sterbhus morbrodern (sida
27) förenämnde Jakob Svensson, Ingegerd Nilsdotters sterbhus Håkan Josefsson i
Kroksjömåla i Hällaryds socken och Måns Truedsson i Jepps Hoka, men Per
Danielsson i Grimsmåla anmärktes av dess hustru vara sjuk och dålig samt för
Johanna Matsdotters sterbhus Johan Matsson i Pieboda. För Möllegården åbon Nils
Gunnarsson samt frälse ---- mannen Jon Nilsson i Ysane, försedd med herr Axel
Kjellmans order av den 13 dennes, att vid protokollsjusteringen vara
närvarande, vilka alla föregående protokoll erkände till alla sina delar.
Änkorna tillfrågades var de var första dagen, de svarade alla att de var dåliga
och opassliga och kunde inte gå ut i luften samt att de inte hade någon som
kunde skriva fullmakt för de utsända drängarna.
(sida
28) Den 18 juli. Sedan herr kamrer Montan och Jöns Störjesson i Knaggelid
förliden gårdag efter förrättningens avslutande prosciterade förening om de två
stege rågångarna dem emellan, kommer de nu på tvisteparken sålunda överens, att
rågången skall vara ifrån den ek, som Jöns Störjesson vid Mörrums å utvisat och
på så sätt, samt sedan därifrån till Sågskäret, varom parterna ifrån början
varit ense, därifrån till mitt uti västra landet vid Bredagyl, eller mitt på
den distansen eller ---- samt, emellan Öjamåla ---- i sjön till
Bredagylsbäckens utlopp söder i änden av sjön, skolandes herr kamrer Montan ej
göra någon åtalan på den varken, som Jöns Störjesson i Knaggelid före kunnat
gjorde eller förövat, på Susekulls skog och mark. Och anhåller parterna, att
denna rågång, till rättelse i framtiden nu genast måtte rörläggas, samt att vi
sålunda, med sunt förstånd samt otvungna, å ömse sidor kommit överens om
rågången Knaggelids och Susekulls hemman emellan, besvara vi med egenhändiga
namn och bomärken undersättande uti nedanstående vittnens närvaro. Ut supra.
Christian
Montan för hemmanet Susekull
Jöns
JS Störjesson och dess hustru Inga i Månsdotter
från Knaggelid
Till
vittnen Bengt Truedsson i ? och P. Svensson i Hoka
H.
Bergström kronolantmätare
(sida
29) Då nu således föregående förening, efter uppläsandet blev icke allenast
erkänt, utan av vederbörande med egenhändiga underskrifter gillad, samt
rågången emellan hemmanen Knaggelid och Susekull därefter uppgången, varunder
rätta stället vid Bredagyl träffades vid nummer 29, företogs med rörläggning på
följande sätt. 20 alnar öster rågången från förr beskrivna eken nummer 4 på den
trinda sandkullen väster i backsluttningen eller liden, lades ett huvudrör med
en trekantig sten som ställdes att peka efter linjen till Sågskäret,
hjärtestenen är 1½ aln hög, 1 ¼ aln bred vid roten samt spetsig i toppen, är ¼
aln tjock, slät på bägge sidor, men ojämn vid kanterna och roten. 10 alnar
österut från detta rör i samma linje på högsta kullen ställdes en utliggaresten
1 1/8 aln hög, 3/8 aln bred och ¼ aln tjock, på ena kanten ----, ---- på den
andra, slät på den ena men ojämn på den andra sidan. 800 alnar väster om
Sågskäret eller samma rågång lades en emellansten, vid östra kanten av den så
kallade Foraklint 1 3/8 aln hög, och 1/8 aln bred, ojämna kanter och skrovlig på
sidorna. 400 alnar väster från Sågskäret i samma sträcka lades jämväl ett
mellanrör på en trind skärvbacke 1 ¼ aln hög, ¾ aln bred och 3/8 aln tjock,
spetsig topp men bred i roten, hålig på den ena men kullrig på den andra sidan,
vid Sågskäret nummer 2 lades ett huvudrör med en visare som pekar österut, 1 ¼
aln hög, 1 aln bred vid roten och ½ aln vid toppen, ¼ aln tjock, slät och jämn
på bägge sidor och kanterna. 10 alnar västerut från detta huvudrör, i linjen
till eken nummer 4 lades en utliggaresten, 7/8 aln hög, ½ aln bred och 1/8 aln tjock, slät på bägge sidor. 10
alnar österut från samma rör i linje till ---- (infällt ord) nummer 29 vid
Bredagyl, lades jämväl en utliggaresten, 1 aln hög, ½ aln bred och ¼ aln tjock,
slät på båda sidor och kanterna, bredare i roten och smalare i toppen. 200
alnar från Sågskäret till gylet, vid västra kanten av märkeskärret nederst i
liden av en stenbacke lades ett mellanrör med en visare mest fyrkantig 1 1/8
aln hög, och ½ aln bred samt tjock, slät på bägge sidor och ena kanten, men
ojämn på södra. 400 alnar från denna sten lite norr om märkeskärret, samt
straxt söder om en liten timmerväg och gångstig, träffades i rågången en
jordfast sten, ¼ aln lång för öster och väster samt på västra en 1 ½ aln bred från norr till söder, 1 aln hög på
norra, 1 aln på västra och 1 ½ aln på södra sedan man sluter åt jorden på östra
kanten, skall ett kars? Urhuggas; vid Bredagyls västra land och stället nummer
29, lades ett kull…rör med den västra 1 ½ aln hög , 7/8 aln bred och 3/8 aln tjock
på den ena, men ¼ aln på den andra kanten, slät på ena sidan, men kullrig på
den andra, ställdes ett pak? Till Sågskäret efter denna rörläggning, förklarade
vederbörande sig med rågången till alla delar förnöjda, sålunda varder
avslutade och förrättat, befanns för, och dag samt ort som förut. På ämbetets
vägnar Hedengren.
1779-05-03 Bouppteckning.
Jöns Störjesson i Tostarp.
Arvingar: Änkan Ingar Matsdotter. Sonen Håkan 28 år, Måns 20 år, Karl på 18:e
året, Jöns på 12:e året. Dottern Ingeborg 24 år, Hanna gift med båtsman
Sexpundig Tomas i Knaggelid), Marja på 8:e året och Nilla på 3:e året. Övriga:
På änkan och de omyndiga barnens sida dess anhöriga: Karl Störjesson och Nils
Störjesson i Öjamåla.
1792-10-27 Bouppteckning.
Hustrun Kerstin Olofsdotter i
Ämneboda. Död i sistlidne maj månad. Arvingar: Änklingen Mickel Persson och
sonen Måns på sjunde året. Övriga: Fadern själv förmyndare. Tillsynsmän är
bönderna Mats Olsson i Pieboda och Måns Magnusson i Knaggelid.
1812-11-18 Bouppteckning.
Nämndeman Jöns Giselsson, d.
1812-05-05 i Hallandsboda. Efterlevande änka Johanna Gillström. Barn: Jonas
bonde äger halva föräldrahemmet, Elna vigd med bonden Ola Månsson i Knaggelid,
Gisel, Kerstin, Sissa, Inga och Karna. Förmyndare är den dödes broder Sven
Giselsson i Vilshult. Den dödes systerson nämndeman Ola Jönsson i Brokamåla,
den dödes systerson Ola Nilsson i Åmma, Jöns Truedsson i Hjortabråne vigd med
den dödes systerdotter (den dödes broder var även Trued Giselsson i Kullan, 62
år).
1904 Taxering.
3/8 mtl, Sven Svensson
Födda i Knaggelid 1706-1735.
1707 37 Botil Olof Jönsson Margareta Trulsdotter
1708 65 Gunnel Per Jönsson Sissa Månsdotter
1708 74 Märta Olof Jönsson Magnhild Trulsdotter
1709 66 Truls (tvilling) Sexpunning Elin
Trulsdotter
1709 67 Botil (tvilling) Sexpunning Elin
Trulsdotter
1713 7 Håkan Per Jönsson Elin Jönsdotter
1718 24 Hanna Anders Hansson Sissa Nilsdotter
1721 26 Elin Djur Torsson Elin Haraldsdotter
1721 41 Inger Karl Störjesson Hanna Bengtsdotter
1725 12 Karin Djur Torsson Elin Haraldsdotter
1729 12 Sven Djur Torsson Elin Haraldsdotter
1730 2 Erengisel Daniel Erengiselsson Gunnel Jönsdotter
1732 41 Inger Måns Persson Sissa Nilsdotter
Döda under 1700-talet, vilka bör
vara födda under 1600-talet.
1737 Per Håkanssons hustru
1763 Bondeänka Sissa Jönsdotter
79 år
Släktrelationer enligt Blå boken
i Tranemålaarkivet.
Per Trulsson i Jepps Hoka vigd
med Bengta Åkesdotter. Pers syskon Bengt Trulsson i Midingsbråte och Magnil
Trulsdotter i Knaggelid.